- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
98

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kansliet - Sammansättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nått mogen ålder. De blefvo helt naturligt de främsta bland
hans förtroendemän.



Konungens och hofvets ständiga flyttningar bilda ett
viktigt drag i regeringens ordning. Bättre måhända än något
annat gifva de en inblick i dess enkla, patriarkaliska karakter.
Den styrelseapparat, som sålunda befann sig på rörlig fot,
ständigt flyttade från den ena orten till den andra, med konungen
inrymdes på den ena anspråkslösa kungsgården efter den andra,
— den styrelseapparaten kunde icke vara vidlyftig till sin
sammansättning eller arbeta i strängt afvägda former. Måhända
kan i så måtto denna regeringens af tidsomständigheterna
föranledda rörlighet också räknas bland de förhållanden, som lagt
hinder i vägen för uppkomsten af en större central
ämbetsorganisation.

Säkert är, att den haft sin betydelse för utvecklingen af
de fasta regeringsorgan, som verkligen funnos, och att den
utgör den bakgrund, mot hvilken man har att betrakta dessa:
personalen i kansliet och kammaren.

*


                 Kansliet.



Konrad v. Pyhy blef Gustaf I:s siste kansler. Efter hans
fall förekom denna värdighet ej vidare i konungens tjänst.

Under det första decenniet fanns dock på sätt och vis en
kansler till gagnet, om ock ej till namnet, därigenom att
Normans tjänstgöring till stor del kom att förläggas till kansliets
arbetsfält. De svårigheter, mot hvilka hvarje försök till utredning
af detaljerna i denna tids kansliarbete strandar, göra det
visserligen omöjligt att till fullo klarlägga den verksamhet han här
utöfvat, men tydligt nog visar sig dock, att han i allmänhet
varit konungens förnämste medhjälpare i kanslisaker. Han
uppsatte en mängd viktiga statshandlingar rörande inrikes frågor[1]
så väl som aktstycken, hvilka skulle afgå till utlandet[2], och


[1] En mängd sådana omtalas i SRA I: 332, 377, 421 f., 452, 467, o. s. v.
[2] Den 12/3 1545 omtalas en »undervisning på tyska», som han uppsatt
tillsammans med Valentin v. Lüttich, 18/11 s. å. skrifver kon. till honom om
ett svar på danskarnes besvär, som han skall författa (GR XVII: 165, 568),
29/9 1546 får han order att »ställe svar» på lifländske högmästarens och de
Revelskes bref, 6/8 1548 att affärda en sändeman till högmästaren, 1/6 1549 att
uppsätta fullmakt för ett sändebud till Polen m. m. (RR).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free