- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
117

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beräkningen af dessa lokala utgifter. Instruktionerna innehöllo
en mängd, delvis mycket detaljerade, bestämmelser i detta syfte[1].

Såsom »förhörande» och »beslutande» de inkommande
räkenskaperna omtalas i instruktionerna öfverallt kammarskrifvarne,
i öfverensstämmelse med det från början utvecklade faktiska
förhållandet. Den ledning, som kammarråden eller andra hade
att utöfva, kvarstod naturligtvis, men endast såsom en allmän
uppsikt öfver det helas gång. Kammarrådets räkenskapskvittenser
hade varit det yttre uttrycket för den grundsats, att revisionen
i alla händelser skulle ske i det ledande kammarämbetets namn,
men dessa kvittenser kommo vid midten af 1540-talet ur bruk[2].
Sedan dess uttrycktes granskningens gång och resultatet genom
själfva den för hvarje redovisande uppsatta »räkenskapen», som
utförligt redogjorde för hans uppbörd och utgift och ibland, men
icke alltid, afslutades med ett sammanfördt saldo i alla
skattetitlar på hvad som befunnits restera. I denna räkenskap
framträder endast den enskilde kammarskrifvaren såsom granskande[3].
Detta försvagande af revisionens enhetlighet och af garantierna
för dess grundlighet sammanhänger naturligtvis med
kammarrådets fortgående upplösning. Att konungen beklagar sig öfver
slapphet i kontrollen och hemligt förstånd mellan
kammarskrifvarne och fogdarne, kan under sådana förhållanden icke förvåna[4].

Någon regel för räkenskapernas fördelning mellan
kammarskrifvarne förmärkes icke. Det kunde inträffa, att samma skrifvare
två eller flera år i följd reviderade ett visst fögderis räkenskap,
men vida oftare voro revisorerna olika under olika år. Den i
1541 års rådslag framställda grundsatsen, att kammarskrifvarne
borde mottaga de redovisande, allt efter som dessa inställde sig,
och icke hafva några bestämda områden under sig, synes alltså


[1] Jfr äfven instr. för fogdar och befallningsmän af 1555 och 1556, Instr.
L. R.
, s. 1—6.
[2] Redan för 1545 äro de vida fåtaligare än förut (se Kvittensreg. och
Fogderäkensk., KA), och sedan upphöra de, så vidt jag kunnat finna,
alldeles. I N. P:s Konceptbok finnes blott ett enda af honom afgifvet kvitto, på
en räkenskap, aflagd af J. Burwitz för dennes resor i Tyskland (dat. 20/6 1549).
[3] Ingressen hölls ännu vid midten af 1540-talet i hans namn (jfr ofvan
sid. 70), sedan blef den: »N. N:s räkenskap, hvilken N. N. anammat», slutligen
försvann den alldeles, men i stället försågs på 1550-talet ibland räkenskapens
omslag med en anteckning om den förhörande kammarskrifvarens namn: »N.
N. förhörde», »annammade N. N.», o. s. v. Se Fogderäkensk., KA.
[4] Belysande är särskildt anklagelseskriften mot kammarskrifvarne af
1556/57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free