- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
121

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren - räntmästare - Naturaskatternas administration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tenderat till sammanslutning af kassaförvaltningens olika sidor
hos samma tjänstemän. Dock växlade anordningarna ännu så
starkt, att inga fasta ämbetsposter kunna skönjas.

Under 1550-talets senare del uppenbarar sig en speciell
titel för tjänstemännen i räntekammaren: räntmästare[1]. Den
är, liksom så många andra ämbetstitlar, af tyskt ursprung och
förekom i Tyskland i flera olika betydelser[2]. Hvad som gifvit
uppslaget till dess införande i den svenska kammarförvaltningen,
är icke bekant.

Ännu förekom den endast mera sällan, omväxlande med
den vanligare äldre titeln kamrerare, men en begynnelse var
dock gjord till markering af skillnaden mellan räknekammare
och räntekammare äfven i tjänstemännens titulatur.

Räntekammarens personal torde i allmänhet hafva
rekryterats bland kammarskrifvarne i räknekammaren[3]. Göromålen voro
ej mera invecklade, än att ingen särskild utbildning behöfdes.

*



I likhet med penningeförvaltningen i räntekammaren
utvecklades äfven naturaskatternas administration, men ej i
centraliserande riktning. Redan under 1540-talets senare del,
från hvilken emellertid räkenskaperna föreligga i mycket
ofullständigt skick, finner man vid sidan af Måns Månsson och hans
varuuppbörd i Stockholm äfven uppbördsmän i Lödöse, Kalmar
och Norrköping för respektive Västergötland, Småland och
Östergötland[4]. De subordinerade på intet sätt under Måns


[1] I 1556 års lönelängd för kammarskrifvarne finnes också en »Lasse
Jonsson, und(er)skrifvere i räntemäst(are)kammaren». På permen af den volym,
som innehåller öfversikten öfver 1557 års uppbörd i räntekammaren, är
antecknadt: »Räntemästere äre Jöns Månsson, Måns Olsson, Sven Biörsson, Hans
Tomesson». Jfr ofvan sid. 120, not 2. — Bland tjänstemännen vid hertig Eriks
hof i Kalmar står föreståndaren för hans »räntekammare» såsom
»räntemästare». RKB.
[2] Rosenthal, Gerichtswesen Baierns, s. 288 ff.; Schottmüller, s. 61 ff.,
74; Rachfahl, s. 343. — Möjligen förekom denna titel redan under den
Pyhyska tiden; jag har dock icke observerat den i dithörande handlingar.
[3] Måns Jönsson, Erik Matsson, Jöns Månsson och Olof Andersson hade
alla varit kammarskrifvare. Måns Jönsson står såsom sådan i 1542 års
lönelängd, Aflön.reg., RA, Olof Andersson i dem för 1553 och föreg. år, RKB. Om
de öfriga se ofvan sid. 109, not 1, 119, not 4. Israel Tomesson står 1557 bland
kansliskrifvarne, RKB.
[4] Af M. Månsson finnas räkensk. för hans uppbörd och utgift i varor
från åren 1544—46, HVH, RA. 1545—48 hafva Lasse Skrifvare, Erik Bengtsson
och Harald Larsson efter hvarandra uppburit smör från Västergötland i Lödöse
och delvis försålt det genom köpmän i utlandet, 1548 förde Erik Knutsson i
Norrköping räkenskap för »K. M:ts köpmansvaror» från Östergötland, K. M:ts
köpmän B. Diriksson och N. Johansson, borgare i Kalmar, för varor från
Småland och Öland. HVH, KA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free