- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
123

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren - ämbetsskrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från de andra varuhusens område ifrågavarande skattepersedel
ingick. Utom kornskrifvaren för spanmålen funnos skrifvare för
järn och andra metaller, salt, skinn, fetalier, o. s. v. Än voro
två eller flera af dessa skattetitlar förenade hos samma skrifvare,
än fanns en för hvarje[1]. Äfven inom den egentliga hofhållningen
användes skrifvare af denna art: kryddeskrifvare, fatbursskrifvare,
kredensskrifvare, sidengewantskrifvare m. fl.[2]

För dessa uppstod nu den gemensamma beteckningen
ämbetsskrifvare[3]. Därunder sammanfattades hela skaran af skrifvare
med dylika särskilda finansiella uppdrag, vare sig de tillhörde
själfva hofstaten eller slottspersonalen i Stockholm eller på andra
orter eller deltogo i den egentliga varuuppbörden, äfven de
varuskrifvare, som biträdde köpmännen. En förteckning på
ämbetsskrifvarne vid Stockholms slott år 1557 upptar öfver tjugu, en
liknande af 1559 ett trettiotal, och ändock synas icke alla, som
hade med hofhållningen att göra, hafva fått plats i dessa längder[4].

Till dessa ämbetsskrifvare räknades nu också myntskrifvaren
och den honom närstående Salbergsskrifvaren, skrifvaren vid
silfvergrufvan. Den förre erhöll fortfarande endast sällan order
om direkta utbetalningar[5]; i allmänhet ingingo de myntade
penningarna i räntekammaren eller lämnades till konungen själf.
Åren 1556—57 företogs dock i samband med ryska kriget en
stor myntning i Åbo, och af dessa penningar fick myntskrifvaren
direkt utlämna en stor del till krigsbehof och andra ändamål.
Endast en mindre summa öfverlämnades till räntekammaren[6].

Hela denna kategori af tjänstemän är en karakteristisk
produkt af konung Gustafs regeringssystem, där så liten plats
fanns för verkliga ämbeten, medan den från svenneskaran
utgångna simpla skrifvareklassen användes i allra största
utsträckning i alla slags mindre skarpt fixerade uppdrag. Så talrika


[1] a. saml., RA och KA.
[2] Jfr ofvan sid. 100, not 4, 111, not 2.
[3] Den förekommer i ett uttog på hoflönen af år 1553, RKB.
[4] Den förra finnes i ett löneregister för Stockholms slott, Hofhandl.,
RA
, den senare i ett register på varor, som skulle ingå till slottet, HVH,
RA
. Här finner man särskilda skrifvare för smör och fett, för hudar och skinn,
för koppar, tenn och bly, för järn och stål, för tran, en kornskrifvare, en
brödskrifvare, öl-, slakte-, fläskskrifvare, tre fiskskrifvare, två arkliskrifvare,
skeppsskrifvare, klädeskrifvare, o. s. v. Under rubriken »följe gården efter» stå
endast tre, medan i en lönelängd för hofvet af 1557, RKB, ämbetsskrifvarne
äro 14.
[5] Exempel på sådana order 24/8 1546, 13/1 1547, RR.
[6] Mynträkensk., KA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free