- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
126

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren - Kammaren delbar, rörlig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

administration klöfs itu, så att konungen med sina medhjälpare drog
omkring på de vanliga flyttningarna, medan andra
kammartjänstemän stannade kvar i Stockholm och arbetade här. Den
enhetlighet i den finansiella förvaltningsapparaten, som den
ursprungliga organisationsplanen från 1540-talets ingång förutsatt, var
därigenom alldeles bruten. Det samma blef fallet, när
afdelningar af kammarpersonalen sändes ut i någon landsort för att
här på ort och ställe verkställa revisionsarbetet. Exempel på
en sådan anordning finnas från både 1540- och 1550-talet[1].

I dessa fall stannade dock största delen af kammarens
tjänstemän i Stockholm, så att det mesta af finansförvaltningen
koncentrerade sig där. Men ej heller detta var någon
undantagslös regel. I början af 1544 uttalade konungen i ett bref till
Lars Organista uttryckligen den grundsatsen, att denne och
hans underlydande på intet sätt skulle anse sig vara fast
stationerade i Stockholm, utan tvärt om helst borde befinna sig på
rörlig fot, flyttande från den ena kungsgården till den andra
med några veckors uppehåll på hvarje, alldeles på samma sätt
som konungen själf med sina medföljande kammartjänstemän på
sitt håll[2]. För tillfället torde detta uttalande icke hafva ledt
till någon påföljd, men ett par år senare var principen
förverkligad på det fullständigaste sätt. Kammarrådet Nils Pedersson
drog 1549—1550 med kammarskrifvarne omkring både i
Mälartrakten och i Götaland[3], ibland förenande sig med konungens
hof[4], ibland på egen hand[5]. I detta fall arbetade den finansiella


[1] År 1545 befunno sig sålunda N. Pedersson och Hans Tomasson en
tid i Västergötland (ofvan sid. 108), 1/4 1547 fick H. T. instruktion att
förhöra räkenskaper på Värmdön, 8/6 1547 skrifver kon. till Erik Orgalekare
om det uppdrag af denna art, sont denne hade att utföra, 21/9 kallar han
»kammarskrifvarne . ., så månge de äre nidre i Östergötland», till Stockholm,
13/1 1551 skrifver han till J. Månsson, att några redovisningsskyldige kunna
»blifve där uti Västerås och göre deres räkenskap» (RR); 1557 befinner sig H.
Tomasson jämte andra kammarskrifvare i Finland, sysselsatt med dess
räkenskaper (till H. T., Arvidsson, IX: 267 ff.).
[2] GR XVI: 64.
[3] Af hans i Konceptboken intagna skrifvelser äro endast några, från juni,
juli och aug. 1549, daterade Stockholm, de öfriga andra orter: Gripsholm,
Västerås, Ventholmen, Upsala, Svartsjö, Räfsnäs, Stegeborg, Vadstena, Skara.
[4] D. 27/2 1549 skrifver han från Västerås till Mats Mikelsson, att han
ämnar begifva sig »till K. M:t till Gripsholm», 1/2 1550 har han nyss
lämnat denne, ty han underrättar J. Bulgrim om att han »icke följer nu K. M:t
länger utan drager till Skara med K. M:ts kammerskrifvere». Konceptboken.
[5] Se föreg. not. Ännu 7/3 1550 hade N. P. icke förenat sig med
konungen, ty han aflät då från Skara ett bref till denne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free