- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
127

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apparaten sålunda på två rörliga afdelningar i landsorten, den
ena under konungens egen, den andra under kammarrådets
ledning. I Stockholm synas endast några få tjänstemän hafva
varit kvarlämnade, däribland äfven uppbördskamreraren. Efter
någon tid drogs dock uppbörden till hofvet[1].

1550-talets knapphändiga källor innehålla inga
underrättelser om en dylik fördelning af kammarpersonalen på rörliga
afdelningar. Om sålunda en sådan numera ej förekommit, torde
detta hafva berott därpå, att efter Nils Pederssons död ingen
ledande kammartjänsteman fanns, åt hvilken konungen ville
anförtro en dylik verksamhet på egen hand, och att numera oftast
hela personalen, ej blott en del däraf, följde konungen själf[2].

Af kammartjänstemännens flyttningar blef en gifven följd,
att de båda begreppen räknekammare och räntekammare så till
vida förlorade sin rent lokala betydelse, som de löstes från
förbindelsen med Stockholms slott, alldeles på samma sätt som
förut skett med begreppet kammaren. Man talade om
räknekammaren än på den ena orten, än på den andra, hvarhelst
personalen befann sig[3], och uppbördskamreraren kvitterade de
inkommande medlen såsom levererade i räntekammaren, på
hvilken plats han än mottog dem[4]. Den organisatoriska princip,
som fått uttryck i åtskillnaden dem emellan, var således
fastslagen, oberoende af den ort, dit den centrala finansförvaltningen
förlades.

Men längre gick ej heller nu betydelseutvecklingen af dessa
termer, vare sig den allmänna, kammaren, eller de speciella,
räknekammaren och räntekammaren. Äfven under denna period


[1] D. 29/2 1549 skref N. P. från Västerås till B. Larsson i Stockholm att
afskicka till Västerås ett par kammarskrifvare. Jfr ofvan sid. 125, not 5.
[2] Liksom det fanns en »kanslibåt», så hade också kammarskrifvarne sin
»kammarbåt». Se exempelvis 1550 års utg.reg., RKB.
[3] D. 29/1 1548 infordrade kon. från Stegeborg räkenskaper »hit in i vår
räknekammer» (RR), 29/2 1549 skref N. Pedersson från Västerås till B.
Larsson att sända kammarskrifvare »hit i kammeren igen», 15/6 från Upsala till
Mats Smed att begifva sig »hit till K. M:ts räknekammer», 15/7 från Svartsjö
till B. Larsson att sända papper »hit till räknekammerens behof», 15/2 1550
från Skara till några fogdar att inkomma med räkenskaper »hit i K. M:ts
kammer». Konceptboken. — För 9/3 1555 finnes anteckn. i Prot. öfver Eriks
koncept, RA
, om ett bref angående »räknekammerens flyttiande», och följande år
infordras handlingar till räknekammaren i Åbo, Arvidsson, IV: 319.
[4] Kvittenser på uppbörd »i K. M:ts räntekammer», daterade på olika
orter, i Kvittensreg. och Fogderäkensk., KA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free