132 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Organisatoriska planer under tronföljaretiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utöfver hvad som under Gustafs tid betraktats såsom kunglig
ståt[1]. Hans maktanspråk voro kanske i sak ej större än faderns,
ty de kunde ej vara större, men de framträdde på ett annat
sätt, i en annan ton, med andra later.

I den nye konungens personliga daning fanns dessutom ett
grunddrag, som starkt afvek från faderns. Så väl Erik som
Johan hade en teoretiserande, konstruerande anläggning, som
var den grundpraktiske kung Gösta främmande. Den yttrade
sig hos Johan mest i ett rent teoretiskt intresse, hans teologiska
spekulationer, hos Erik i en med hans sjukligt uppjagade
misstänksamhet sammanhängande sträfvan att i förväg beräkna alla
eventualiteter för den verksamhet hans tjänare hade att utföra,
att genom föreskrifter, som efter dessa beräkningar konstruerats
upp för olika fall och för alla enskildheter, försäkra sig om sina
afsikters förverkligande. Ytterligt detaljerade skriftliga
instruktioner blefvo en genomgående form för Eriks uppdrag åt sina
högre och lägre organ[2].

I denna äflan att genom skriftligt fixerade instruktioner
reglera hvarje arbete i statens tjänst låg redan i och för sig en
organiserande tendens. Arfkonungens och renässansfurstens
strafvan efter mera grandiosa former för den kungliga värdighetens
yttre framträdande pekade likaledes utöfver den primitiva
ordning, hvari det personliga konungadömet hittills rört sig.
Personskiftet på tronen måste komma att medföra förändringar i
hela regeringens karakter.

Förslaget om hofråd af år 1557 vittnar om att Erik redan
såsom tronföljare hade blick för behofvet af nya centrala
förvaltningsorgan[3]. En annan handling från tiden före hans
tronbestigning belyser från annan synpunkt hans uppfattning om
hvilken yttre apparat som höfdes den kungliga värdigheten.
Det är en tydligen på hans befallning uppsatt förteckning öfver
det följe, som han ville hafva med sig på den planerade
friarefärden till England[4]. Flera af rikets förnämsta män hafva här

[1] Schück, I: 495 ff.
[2] Forssell, Historia, I: 61 f.
[3] Se ofvan sid. 68.
[4] »Register och ordning uppå min nådigste herre och utvald konungs
hoffolk, som Hans Nåde gärna vill hafva med sig till Engeland, och är stäldt
uppå K. M:ts nådige behag», tvänne handskrifter utan datum och underskrift
bland Hofhandl., RA. Den ena är efter en afskrift i Palmsk. Saml., VI: xvii: 561,
U. U. B., tryckt af Fant i Observationes selectæ, V: 43 f., med en mindre felaktighet
(bland »kökemästare» har en, Lasse Persson, förbigåtts). Den andra
öfverensstämmer i fråga om de sex första värdigheterna och deras innehafvare med
denna, men företer sedan flera olikheter; den upptar bl. a. betydligt flera
personer och titlar, såsom secretarii, kammerjunkere, underkammerlin,
småsvenner, o. s. v. — Tidpunkten för dessa aktstyckens tillkomst framgår af
ingressen, som äfven ger vid handen, att de i föreliggande skick torde härröra från
någon Eriks tjänare, förmodligen en kanslimedlem.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0160.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 132 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|