Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - beställningar till svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänsteuppdrag förlorade sin kraft, så att det ankom på den nye
regenten att afgöra, om han ville upptaga sin föregångares
tjänare såsom sina eller icke[1]. Tydligare än någonstädes gällde
detta i Sverige, där dylika uppdrag ännu i allmänhet hade så
obestämd karakter. Å andra sidan var det dock naturligt, här
som annorstädes, att vid ett tronskifte den nye konungen i
regel faktiskt hos sig anställde de flesta af de förut varande
tjänstemännen.
Så skedde också vid detta tillfälle.
Rådet hade af gammalt plägat öfvergå från en konung till
hans efterträdare[2], och Erik synes hafva bibehållit konung Gustafs
rådsherrar vid deras rådsvärdighet, så vidt man kan se, utan
att formligen bekräfta denna. Äfven titeln sekrete råd
förekommer strax efter tronskiftet för Per Brahe, Sten Eriksson och
Svante Sture, ehuru intet slags uttrycklig stadfästelse omtalas[3].
Den egentliga förvaltningspersonalen i kansli och kammare
synes likaledes hafva från den aflidne konungens tjänst trädt in
i den nyes, men i fråga om denna finnas verkligen antydningar,
att en bestämd ny anställning ansetts erforderlig[4]. Därvid
tillkom också en nyhet af stort intresse. De mera framstående
tjänstemännen i det svenska kansliet och i kammaren erhöllo
beställningar, som hitintills endast användts för utländingar[5].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
