- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
136

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Konung Eriks hofordning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla närmare underrättelser. Några fullmakter eller instruktioner
känner man icke.

Det dröjde dock icke länge, innan konungens idéer på
detta område fingo ett samladt och mera otvetydigt uttryck.
Från senare delen af 1561 eller början af 1562 föreligger
nämligen ett vidlyftigt aktstycke, som innehåller ett systematiskt
reglemente för hela den centrala hof- och statstjänstens
uppdelning på en mängd ämbeten. Det är konung Eriks bekanta
hofordning[1], enligt ingressen afsedd att lämna föreskrifter för
K. M:ts gode män, ridderskap och adel samt alla andra
hoftjänare om hvad de i sitt kall och ämbete hafva att iakttaga.
Termen hofordning står således här i en annan betydelse, än
vi förut anträffat den; den betecknar ej en kunglig gårdsrätt,
en ordningsstadga för konungens hoffolk, utan en akt rörande
organisationen af centrala ämbetsposter af olika slag[2]. Så som
ingressen till detta aktstycke är formulerad, skulle den,
bokstafligen tolkad, möjligen kunna synas gifva vid handen, att
hofordningen verkligen hade gällande kraft. I den nu föreliggande
redaktionen finnes dock icke något direkt uttryck för en
kunglig stadfästelse, och ej heller har det lyckats att uppleta något
fall, då hofordningen annorstädes otvetydigt åberopas såsom
gällande[3]. Under sådana förhållanden blir det vanskligt att
starkare urgera ordalydelsen i ingressen, hvars ursprung ej kan
utredas, och enbart på grund af den tillerkänna hofordningen
rang af fastställd statsakt. Det kan också tänkas, att
handlingen endast utgör ett förslag, ehuru detta affattats under
förutsättning af konungens godkännande. Obestridlig är i alla
händelser dess autenticitet såsom en formulering af konungens
organiserande idéer.

Främst i raden af funktionärer sätter hofordningen en
öfverste hofmästare, grefve Peder Brahe. Denne skulle


[1] Se bil. I. — Jfr Dalin, III: I: 618 ff.; Forssell, Historia, I : 112, not;
E. Hildebrand, Statsförfattn:s historia, s. 264.
[2] Äfven i den gamla betydelsen användes dock termen vid denna tid;
se Erik XIV:s »hofordning» eller gårdsrätt, Schmedeman, s. 34, och i flera
handskrifter bland Hofhandl., RA.
[3] I en instruktion för en tillförordnad regering i Stockholm, dat. 1/11
1563 (Sk. H. XXVII: 63; jfr nedan sid. 144) heter det, att om kammarrådets
ämbete »förmäles uti hofordningen». Det är emellertid omöjligt att afgöra,
om härmed just ifrågavarande aktstycke åsyftas. Faktiskt saknas i detta,
sådan texten nu föreligger, hvarje instruktion för kammarrådet, men otänkbart
är icke, att en sådan ursprungligen däri ingått. Se bilaga I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free