Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Organisationsidéerna icke tillämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en systematisk ämbetsorganisation skulle kunna taga sig ut i sin
helhet, eller om det är att anse som en förteckning öfver
funktionärer, som faktiskt förefunnos. I alla händelser måste registret
hafva sitt intresse, särskildt för en jämförelse med hofordningen.
Här återfinnes hela raden af hofordningens
ämbetsvärdigheter, och till dem komma dessutom åtskilliga andra. I registret
stå sålunda först och främst öfverste hofmästare (Peder Brahe),
marsk (Svante Sture), öfverste amiral (Birger Nilsson), öfverste
kammerlin (Gustaf Johansson eller Sten Eriksson) och
tesaurarius summus (Dionysius Beurreus); — de två sistnämnda
titlarna motsvarade tydligen hofordningens öfverste kamerer och
räntmästare. Vidare uppräknas kammarjunkare, bissere, skänker,
kammartjänare, o. s. v. Utom dessa i hofordningen omförmälda
funktionärer upptagas här äfven dels kansler och kammarråd,
dels underhofmästare — tre till antalet —, undermarsk och
underkammerlin. Medan hofordningen ger amiralsämbetet en dubbel
representation i öfverste amiralen och underamiralen, tillgodoser
hofregistret således på detta sätt äfven tre af de andra höga
ämbetena. Ändtligen tillkomma ej blott kansliets och
kammarens lägre tjänstemän, utan också en hel mängd hofbetjänte af
olika slag ända ned till barberare, brödsvenner och fatsvenner.
Hvilken hofregistrets urkundliga karakter än må vara, ger
det tydligen uttryck åt samma organiserande idéer, som
framkallat hofordningen. Dessa hafva till och med här i en och
annan detalj blifvit ytterligare utförda.
Frågan blir då, i hvad mån de organiserande idéerna också
blifvit praktiskt tillämpade.
Någon öfverste hofmästare omtalas, så vidt bekant är, icke
under denna tid. Per Brahe vetes icke hafva fört titeln, än
mindre hafva uppburit några mot den svarande ämbetsplikter.
Däremot framträder i början af år 1562 frälsemannen och
riksrådet Knut Knutsson och längre fram på året frälsemannen
Lars Persson såsom hofmästare[1]. I hofregistret hörde dessa båda
till underhofmästarne.
Säkerligen var också deras ämbete af lägre rang och
betydelse än öfverste hofmästarens enligt hofordningen, om äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
