- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
148

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga företeelsen, att administrativa funktioner anknyta sig till
en ursprungligen för uppvaktningsgöromål afsedd hofsyssla,
upprepas således äfven i fråga om detta nya hofmästareämbete.

Marskens ämbete utöfvades äfven efter Svante Stures
återkomst från Lifland ingalunda på det sätt, som hofordningen
angifvit. Grefve Svante fick aldrig några fasta funktioner inom
krigsväsendet, endast enstaka uppdrag[1], och det i vida mindre
utsträckning än en del andra framstående män, hvilka icke hade
någon sådan fast ämbetsvärdighet inom detta område som han.
Någon undermarsk omtalas aldrig.

Ej heller de öfriga höga ämbetena, tesaurarius, kansler,
amiraler, spelade i allmänhet någon praktisk roll. Deras historia
hör emellertid till utvecklingen inom de speciella
förvaltningsgrenar, som de representerade[2].

Inom rådet skilde sig sekrete råden lika litet som förut
från de öfriga medlemmarne, och titeln synes fortfarande hafva
förblifvit oberoende af ämbetsvärdighet[3]. Än mindre intogo de
i registren uppräknade tretton rådsförvanterna samfäldt någon
administrativ särställning. Öfver hufvud taget synes riksrådet
under Eriks senare tid icke hafva haft mycket att betyda. De
rådslag, som finnas i behåll, äro ej många[4], och bland dessa är
det åtskilliga, vid hvilkas afgifvande äfven icke-riksråd, män af
hofvet eller krigsbefälet, synas hafva deltagit. Det inträffar till
och med, att vid dylika tillfällen samtliga deltagare betecknas
såsom råd eller rådsförvanter, fastän endast en del innehade


[1] Han synes mest hafva fått biträda G. Olsson vid anskaffande af
förråd åt den i Västergötland opererande styrkan, Svedelius, s. 181 ff. I början
af 1566 skrifver konungen till dessa båda herrar att hålla sig till det uppdraget
och icke gifva sig »uti någon farlighet, där som fienderne äro» (RR 1566 16/3,
jfr 3/5; Westling, Sjuårskriget, s. 130). — Efter Svante Stures död synes Sten
Eriksson, hafva blifvit marsk. Han omtalas med denna titel i ett bref från kon.
Johan till kon. af Danmark af 4/2 1569, RR, Suppl.
[2] Se nedan kap. II—IV.
[3] Den användes för P. Brahe (ofvan s. 147, not 4), Klas Kristersson
(fullm. som krigsöfverste 19/5 1564, RR), Gabriel Kristersson (bref fr. G.
Persson 28/7 1568, Handl. ang. revolutionen 1568—69, RA).
[4] Från 1564 finnas rådslag af 11/5, 3/64/6, 11/9, från 1565 af 11/1, 8/7
och ett från sept., från 1566 intet, från förra delen af 1567 af 3(17)/1, 24/1 samt
ett odateradt. Dessutom omtalas numera förlorade rådslag af 20/11 1565, 7/3
och 20/6 1566. Reg. öfver Rådslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free