149 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Regeringen under Eriks svaghetstid 1567

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksrådsvärdighet i egentlig mening. Så är fallet med ett rådslag,
dat. 11 maj 1564, bland hvars upphofsmän äfven nämnes
amiralen Jakob Bagge, som icke var riksråd, med ett annat af 11
sept. 1564, som afgifvits af nio personer, af hvilka endast fyra
torde hafva haft riksrådsvärdighet, med ett tredje af 8 juli
1565[1]. Att riksråden fingo samarbeta med andra betrodde män
i konungens ärenden, är i och för sig ej något anmärkningsvärdt,
men skriftliga rådslag hade dock hittills endast riksråden
ensamma afgifvit. Det är tänkbart, att användningen af termen
rådslag såväl som af epitetet rådsförvanter i dylika fall egentligen
beror på kanslitjänstemännen och icke egentligen är fullt officiell,
men i hvarje fall bevisar den, att åtskillnaden mellan de
egentliga riksråden och konungens öfriga medhjälpare och rådgifvare
ej fattades så skarpt som förut[2].

Ej heller under Eriks senare år kommo sålunda de
organisatoriska idéerna utöfver teoretiseringens stadium. Det personliga
konungadömet arbetade väsentligen i samma former som förut[3].

Huru fullständigt hvarje fast organisation af den högre
centralregeringen allt jämt saknades, visade sig klart vid krisen år
1567, då konungens själstillstånd gjorde det omöjligt för honom
att personligen utöfva regeringen. Det fanns inga höga
centralämbeten, ingen permanent rådskonselj, som kunde hålla
förvaltningsmaskineriet i gång. Några riksråd synas hafva infunnit

[1] Anf. Reg., s. 36 f., s. 40. Af de i ingressen till rådslaget af ⁸/₇
nämnda personerna äro hvarken Klas Åkesson, Klas Göransson eller Krister
Persson upptagna i Ugglas rådslängd. Ett rådslag af sept. 1565 är
undertecknadt af Svante Sture, Sten Eriksson, Carl de Mornav samt Georgius
Salemontanus (Göran Persson), men att döma af platsen för den sistnämndes
namnteckning synes han ej hafva skrifvit under såsom »rådsförvant», utan
såsom koncipist till rådslaget. Rådslag, RA.
[2] Märkliga äro emellertid sådana fall, som då Göran Persson i adressen
på bref till sekreteraren Olof Larsson nämner denne »K. M:ts råd» (bref af
¹⁰/₁₂ 1567, Sk. H. IV: 205, ²⁸/₇ 1568, Handl. ang. revolutionen 1568—69, RA), eller
då i ett bref till Olof Larsson och M:r Mårten (Helsing) från de på hösten
1567 i Stockholm församlade rådsherrarne, dat. ²¹/₁₂ (jfr nedan), adressaterna kallas
»vänner och rådsförvanter» (Rådslag, RA), eller då man i kon:s egen dagbok
finner ett sådant uttryck som »Olaus Laurentii et ceteri consiliarii» (¹⁵/₂ 1567;
U. U. B:s handskriftsaml., E. 281). Jag har icke haft tillfälle att närmare
undersöka denna företeelse.
[3] Liksom 1563 tillsattes äfven 1565 en regering i Stockholm, under det
konungen vistades i gränstrakterna, men denna hade samma rent tillfälliga
karakter och begränsade verksamhetsområde som den förra och erbjuder i
organisatoriskt hänseende intet egentligt nytt. Instr., dat. Skara ⁸/₈ 1565, i
Sk. H. XXVII: 80—145.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0177.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 149 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|