Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specialämbeten i allmänhet upptar det af Erik införda systemet.
Däremot saknas motsvarighet till ett par viktiga punkter i
dennes hofordning: om de fyra förnämsta ämbetsmännens,
sekrete rådens, tjänstgöring och om den permanenta
rådskonseljen. Just de bestämmelser, som skulle garantera
organisationens verkliga tjänstbarhet, hafva således blifvit utlämnade.
Det kan ej bero på en tillfällighet. När man på intet sätt
angaf, huru träget de uppräknade ämbetsmännen skulle göra tjänst,
när man för riksrådet — hvars hufvudkontingent de måste komma
att utgöra — endast tänkte sig tillfälliga sammankomster, så ger
sig häraf den slutsatsen, att någon stadigvarande tjänstgöring af
de höga ämbetsmännen i grunden ej förutsattes. Instruktionerna
te sig under sådana förhållanden mera såsom ett slags
omskrifning af ämbetsnamnens teoretiska innebörd än som reglementen
för vederbörandes ständiga verksamhet i praktiken, ämbetena
erhålla i allmänhet en karakter af aristokratiska
hedersvärdigheter till förfång för sin praktiska betydenhet. Det ser nästan
ut, som om den begynnande aristokratiska strömningen inom
samhället återverkat äfven på detta kungliga förslag.
Den projekterade nya hofordningen synes hafva fått samma
öde som dess föregångare under Eriks tid: det blef, så vidt
man kan finna; aldrig fråga om att bringa den till verkställighet.
Någon kammerling vetes ej heller nu hafva blifvit tillsatt, och
icke heller omtalas någon öfverste lagman. Lika litet förmärkes
inom den faktiskt verksamma centralförvaltningen någon
inverkan af förslagets punkter om de olika fackämbetena för kansliet,
kammaren och flottan, kansler och öfverste secretarius,
tesaurarius och kammarråd, amiral[1]. Per Brahe har ej efterlämnat flera
spår af ämbetsverksamhet såsom drots än såsom öfverste
hofmästare, och af marsken, den gamle Gustaf Olsson Stenbock,
var en sådan än mindre att vänta. Han dog för öfrigt redan
år 1571, och marskvärdigheten lämnades sedan länge obesatt[2].
Titeln sekrete råd är och förblir försvunnen[3].
Äfven detta försök till en systematisk central
förvaltningsorganisation på papperet blef alltså utan frukt för det praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
