Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Hofmästare och hofmarskalk beställningsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statslifvet. Det var till en vida mera begränsad utgångspunkt,
som organisationstankens följande utveckling anknöt sig.
I ett afseende står det nya förslaget till hofordning framför
konung Eriks. Det skiljer i allmänhet hofsysslorna från
statstjänsten. Endast vid vissa särdeles högtidliga tillfällen skulle de
höga ämbetsmännen bära riksklenodierna[1], hvaremot den egentliga
hofförvaltningen koncentrerades på särskilda funktionärer,
(kammerling,) hofmästare och hofmarskalk med underlydande.
Sannolikt hade dock detta särskiljande skett lika mycket för
hoftjänstens som för statstjänstens skull. Att alla posterna
sammanfördes om hvarandra i en gemensam ordning för »hofvet»,
visar också, att det ej var fråga om någon principiell
motsättning dem emellan.
Vid den tidpunkt, till hvilken förslaget hänförts, funnos
redan både hofmästare och hofmarsk eller, såsom titeln vanligen
skrefs, hofmarskalk. Kort efter sin tronbestigning förordnade
Johan Hogenskild Bjelke till hofmästare och Gustaf Banér till
hofmarskalk[2].
Dessa mäns personliga ställning i samhället kunde ej undgå
att inverka på karakteren af deras ämbeten. De tillhörde båda
den förnämsta högadeln och voro medlemmar af rikets råd. Om
nu redan under Eriks tid administrativa funktioner hade börjat
anknyta sig till det nya hofmästareämbetet, om redan en Krister
Persson blifvit sin konungs förtrogne och medhjälpare i den
allmänna riksstyrelsen, så borde det falla af sig själft, att när
Johan tillsatte ej blott hofmästare utan äfven hofmarsk och tog
båda bland rikets råd, dessa i än högre grad skulle kunna blifva
honom till hjälp äfven i regeringens värf. Den åtskillnad mellan
hofsysslor och statstjänst, som är genomförd i
hofordningsförslaget, kunde ej gärna förverkligas i praxis, då de för den
senare afsedda ämbetsmännen blefvo så föga verksamma inom den
löpande förvaltningen.
I hvad mån konungen skulle kunna sålunda betjäna sig af
sin hofmästare och hofmarskalk, berodde emellertid på arten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
