- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
161

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessas ämbetsställning, på regelbundenheten af deras
tjänstgöring. I detta afseende har man att uppmärksamma en nyhet af
ej ringa vikt och intresse: de båda höga hofämbetsmännen
upptagas allt ifrån början af Johans regering i förteckningarna öfver
beställningar[1]. Huruvida formliga beställningsbref för dem
förekommit, är icke fullt klart[2], men anförda faktum är tillräckligt
för att ådagalägga, att hofmästare och hofmarskalk nu hörde
till de tjänstemän, som stodo i beställningsförhållande till
konungen. Och hvad detta innebär, är förut påvisadt. Såsom
beställningsmän borde hofmästaren och hofmarskalken vara
förbundna att ägna sig helt och hållet åt konungens tjänst inom
sitt ämbetsområde. Å andra sidan åtnjöto de också aflöning
för sina ämbeten, och denna utgick ej blott i förläningar, utan
äfven i kontanter till betydande belopp[3]. Det är, så vidt
bekant, det första exemplet på att höga kungliga ämbetsmän af
stormansklassen mottagit kontant lön för sin tjänst[4].

Förklaringen till att medlemmar af aristokratien voro villiga
att inträda i en dylik tjänsteställning är tvifvelsutan att söka i
erfarenheterna från konung Eriks regering: ämbetsbegreppets
och organisationsprincipens acklimatisering åtminstone i teorien,
högadelns indragande i en lifligare tjänstgöring hos konungen
samt dess egen vaknande känsla af sitt intresse att få fast fot
vid hofvet.

I sin hofmästare och hofmarskalk borde konung Johan
således i regel hafva ett par förnämliga förtroendemän till hands,
som kunde göra tjänst äfven i regeringens ärenden. Men i
praktiken blef synbarligen deras tjänstgöring vid hofvet ej så strängt
regelbunden. Man kan ju frånse de första åren, då det danska


[1] Beställningsregister för 1568—1573, Best.reg., KA, samt för 1571 och
1572, Hofhandl., RA.
[2] Det ofvan nämnda »beställningsbrefvet» för hofmarskalken G. Banér
af 13/2 1569 innehåller endast en försäkran för denne om viss aflöning »till en
behagelig tid, och synnerligen så länge han sig uti samme kall bruke låter»,
men utgör icke någon fullmakt i egentlig mening och rör icke hans
ämbetsplikter. På samma sätt förhåller det sig med ett liknande bref på förhöjd
aflöning af jan. 1570 (Johan III:s koncept, RA). Hvarken för honom eller för H.
Bjelke finnas, så vidt jag kunnat utröna, några fullmakter, ej heller äro några
af dem utställda obligationer eller reversal anträffade.
[3] Hofmästaren H. Bjelke är i 1571 års best.reg. uppförd för lön af 4,000
mk, som i 1572 års reg. höjes till 5,000. Hofmarskalken G. Banér försäkras
i nvss citerade bref af 1569 om 3,000, 1570 om 4,000 mk, som också i reg.
anges såsom hans lön. — Jfr Clason, s. 7 f
[4] Jfr ofvan s. 59.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free