Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nytt an med saken, ehuru nu på ett försiktigare sätt[1]. Det
hemställde till konungen dels att tillsätta förtroendemän i
landskapen, dels att utnämna nya rådsherrar, denna gång dock utan
att framställa några kandidater och utan att föreslå någon sådan
anordning af tjänstgöringen, som föregående år satts i fråga. Man
inskränkte sig till att i allmänna ordalag framhålla, att rikets
tjänst kräfde en förstärkning af rådets personal[2].
Man finner icke, att konungen uttalat sig med anledning af
rådets förslag eller med anledning däraf vidtagit någon åtgärd.
Bland hofjunkarne, den förnämsta kategorien af den
uppvaktande hofstaten, märkas i längderna för sommaren och hösten
1574 tvänne män, som rådet i sin ofvannämnda ofullbordade
hemställan af nov. 1573 angifvit såsom lämpliga till
rådsvärdighet[3], men i hvad mån dessa och öfriga hofjunkare kunna hafva
blifvit brukade i regeringsarbetet, låter sig icke afgöras. G.
Banér synes nästan oatbrutet hafva tjänstgjort under denna tid[4].
Emellertid torde äfven konungen hafva insett behofvet af
bättre hjälpmedel för regeringen. Han grep sig an med att skapa
sådana, men hans anstalter voro af annan art än de af rådet
föreslagna.
I december 1574 synes hvarken Hog. Bjelke eller Gustaf
Banér hafva utöfvat sitt hofämbete[5]. Däremot stå i längder
öfver hofstaten för denna tid Anders Keith och Erik Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
