Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ser ut, som om de gemensamt ledt hofstatens
administration, dess mönstring och aflöning[1]. I hvad mån de biträdt
konungen i själfva regeringens värf, och huruvida härutinnan
någon skillnad existerat emellan riksrådet G. Banérs och
hofrådet A. Keiths ställning, undandrar sig vår kännedom, såsom
helt naturligt är, då detta biträde kunde både påkallas och
gifvas utan skriftliga former. Sannolikt får man väl dock tänka
sig båda såsom konungens medhjälpare äfven på detta område.
En del af hofjunkarne stå i registren öfver hofstaten ibland
sida vid sida med de ofvan nämnda ämbetsmännen. Arvid
Gustafsson Stenbock finner man sålunda än vid hofmarskens
sida[2], än vid kommissariens[3] eller vicekanslerns[4], Pontus de la
Gardie förekommer dels under rubriken (hofkommissarius och)
hofråd, jämte Anders Keith, dels under rubriken hofmarsk
omedelbart efter G. Banér[5]. På liknande sätt äro stundom äfven Johan
Sparre, Mauritz Grip, Erik Gabrielsson m. fl. i längderna införda
jämte de tre ämbetsmännen under gemensam rubrik med någon af
dessa[6]. Snarast beror väl detta på bristande noggrannhet hos
de skrifvare, som uppsatt längderna, men sannolikt är denna
också att förklara på så sätt, att de förnämsta hofjunkarne till
hela sin ställning ej mera skilde sig från de tre
hofämbetsmännen, än att vederbörande skrifvare ansåg sig kunna sammanföra
dem med dessa. Äfven Banér, Keith och Sparre tillhörde ju i
själfva verket hofjunkarnes klass, ehuru de fått speciella ämbeten
sig anförtrodda[7]. Det ligger då nära till hands att tänka sig,
att konungen äfven bland dessa hofjunkare kunnat i ett eller
annat fall finna medhjälpare ej blott i hofsysslor, utan äfven i
regeringsärenden. Näppeligen kan dock deras deltagande i de
sistnämnda hafva varit af mera betydande art.
Här är icke tillfälle att steg för steg följa dessa högre och
lägre funktionärers tjänstgöring vid hofvet. Karakteren af deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
