171 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - 1585, om hofråd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven Pontus de la Gardie sig hofråd, karakteristiskt nog vid en
tidpunkt, då han alldeles icke tjänstgjorde vid hofvet, utan såsom
krigsöfverste vid ryska gränsen[1].

Först vid midten af 1580-talet togs frågan om den centrala
regeringens organisation åter under allvarlig ompröfning. Det skedde
på ett rådsmöte, som i samband med konungens förmälning med
Gunilla Bjelke i mars 1585 hölls i Västerås, och vid hvilket
konungen och rådet öfverlade om en mängd viktiga ärenden. I
början af mars afgaf rådet ett utförligt betänkande[2], som i flera
punkter berörde styrelsens tillstånd och kraf på förbättrade
anstalter och slutade med ett förslag, att ett hofråd skulle
inrättas. Liksom alla andra furstar ej kunnat undvara ett
hofråd, så vore ett dylikt äfven i Sverige behöfligt, på det att
den löpande förvaltningen skulle kunna gå sin tillbörliga gång,
rättssökandes klagomål och öfriga andraganden till konungen i
tid blifva afgjorda, kammarärendena blifva ordentligen skötta
och konungen dessutom hafva skickliga adelsmän till hands att
sända ut vid förefallande behof. Minst fyra ledamöter borde
alltid vara tillstädes, men då och då borde ombyte af
tjänstgörande ske. Att man tänkte sig hofrådet sammansatt af
personer utom riksrådet, är tydligt däraf, att omöjligheten för det
sistnämnda att alltid vara tillstädes just anföres såsom ett skäl för
hofrådets inrättande. Rådet hänvisade till en medföljande
förteckning på personer, som vore lämpliga att insättas i den nya
korporationen. Om denna förteckning är att söka i någon af
de handlingar, som synas utgöra bilagor till de vid detta möte
uppsatta rådslagen, listor på de personer och funktionärer, som
skulle utföra de i rådslagen framställda förslagen, i hvilka listor
bl. a. äfven hofråd äro upptagna[3], det torde väl ej vara fullt

[1] Bref af ¹¹/₁₁ 1580, dat. fältlägret vid Kexholm, De la Gardieska Ark.
IV: 187—191.
[2] SRA II: 659—668.
[3] Jag har anträffat tre sådana, som alla synas syfta på ej blott detta,
utan äfven följande vid rådsmötet afgifna rådslag (se nedan) och således torde
hafva tillkommit först efter dessa senares afgifvande. Två af handlingarna utgöra
namnförteckningar, upptagande de personer, som skulle utföra rådslagets olika
punkter. Båda börja med »Commissarii till Lifland» och båda hafva
»hofråd» såsom en särskild kategori, men de förete i öfrigt åtskilliga olikheter.
Den ena förteckningen, här signerad A, finnes bland Rådslag, RA, den andra,
B, har tillhört Oxenstjernska saml., RA, och är omnämnd af G. O. Berg, s. 31,
not 2. Den tredje handlingen är en öfversikt öfver »executores» till samtliga
rådslag och innehåller endast några få namn; i allmänhet äro här endast de
ämbetsmän eller andra förtroendemän angifna, som skulle taga hand om de olika
verkställighetsåtgärderna. — Texten A upptar 12 hofråd, texten B 11; 9 äro
gemensamma för båda, de öfriga olika. (Jfr nedan sid. 174.) — Bergs uppgift, att
enligt text B de 11 hofråden skulle vara »tillskiftes hos hertig Sigismundus», torde
bero på ett missförstånd. Anteckningen »Ware tillskiftes hos hertig
Sigismundus N. N.» står icke som rubrik för de 11 hofråden, utan vid sidan af
förteckningen, och har väl, såsom bokstäfverna »N. N.» ( — nedan nämnda?) gifva vid
handen, varit afsedd att blifva en särskild rubrik, som dock aldrig kommit att
ifyllas. Om Sigismunds hofhållning var tal i rådslaget (SRA II: 663), men
ingalunda om alla hofrådens tjänstgöring hos honom.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0199.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 171 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|