- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
181

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Den högsta rättskipningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Därmed erhöll faktiskt det personliga konungadömet en ny,
kraftigare företrädare.

I det kungliga hofvet skedde därföre under dessa konung
Johans sista år mindre än någonsin några organisatoriska
nybildningar. Flera hofmarskalkar, Hans och Axel Åkesson (Soop)
och Seved Ribbing, anställdes i stället för Sten Banér och synas
hafva tjänstgjort två och två samtidigt[1], men de voro vida
mindre betydande män än Banérarne. Hofvets aflöningslängder
upptaga i allmänhet inga högre ämbetsmän, endast hofjunkare[2].
Blott tillfälligtvis anträffas i mantalen öfver de vid det samma
närvarande en eller annan rådsherre[3]. Konung Johan lämnade alltså vid
sin död frågan om centralregeringens organisation fullkomligt olöst.

*



Den högsta rättskipningen återgick efter den kungliga
nämndens förfall till sitt gamla skick. Den utöfvades af konungen
personligen eller af tillförordnade domstolar, i viktigare fall med
riksråd såom bisittare, och endast undantagsvis förekom
konungsräfst i lagsagorna[4]. Någon särskild myndighet för jurisdiktionen
vid hofvet blef under Johans tid icke ifrågasatt;
hofordningsförslagets öfverste lagman hade, såsom nämndt, knappast
karakteren af en verkligt central ämbetsman. I de allmänna
organisationsplanerna rörande centralregeringen berördes någon gång äfven
rättskipningens behof af bättre organ; så hörde tjänstgöring vid
rättegångar till de funktioner, som tillämnades det projekterade
hofrådet. Då dessa allmänna organisationsplaner strandade, blefvo
ej heller rättskipningens behof tillgodosedda.

*




[1] Beställning för Hans Åkesson, hofmarsk, 7/8 1590, RR. I ett
löftesbref för Johan Sparre 13/10 1590 nämna sig S. Ribbing och Axel Åkesson
»tillförordnade uti marskalks stad» (Handl. rör. de ankl. rådsh., RA). Den 3/11
1591 utgafs ny beställning för hofmarskalkarne Hans Åkesson ock S. Ribbing;
RR, Protocollon.
[2] RKB, KA. Några beställn.reg. för 1589 och följande år har jag icke
anträffat.
[3] I mantal på hofvets månadspenningar af 6/2 1591 Klas Fleming, i ett
mantal på utspisningen af aug. 1592 Klas Bjelke. Hofhandl., KA.
[4] Posse, s. 5 f.; E. Hildebrand, Statsförfattn:s historia, s. 289. —
Exempel på en domstol af högre och lägre hoftjänstemän med ett par riksråd i
spetsen erbjuder rättegången mot Karl Henriksson år 1591, Sk. H. XV: 79,
exempel på ett slags borgrätt af liknande sammansättning ett protokoll, hållet
på Stegeborg 28/6 1580, Borgrättsprot., RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free