- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
196

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den nye kanslern fick börja sin tjänstgöring med en
långvarig beskickning till England[1]. Först på våren 1562 återvände
han till Sverige[2], och då endast för att genast tagas i anspråk
för nya diplomatiska missioner. Först ämnade konungen sända
honom tillbaka till England, och sedan, när den planen uppgafs,
fick han i slutet af året afgå till kejsaren[3]. Innan han ännu
hunnit återkomma till Sverige, träffade honom konungens order
att draga till Hessen[4], och sedan synes han hafva stannat i
Tyskland i nära två år, sysselsatt med allehanda underhandlingar och
uppdrag[5]. Under senare delen af 1565 och förra delen af 1566
var han i Sverige, men på hösten 1566 hade konungen åter en
beskickning att ålägga honom, denna gång till Ryssland[6]. D. 16
febr. 1567 afslöt han i Sloboda ett fördrag med tsaren[7].

Under alla dessa år var kanslern sålunda alldeles
öfvervägande upptagen utomlands och befann sig endast under
jämförelsevis korta perioder i Sverige. Kommer så därtill, att äfven
när han var hemma speciella uppdrag af ett eller annat slag
kunde föra honom bort från hofvet[8], så blir det klart, att han
endast undantagsvis haft möjlighet att ägna sig åt de egentliga
kansligöromålen. Att detta likväl i princip ansågs tillhöra hans
ämbete, framgår af ett par bevarade instruktioner från denna tid,
ett koncept till kansliordning, som börjar med rätt utförliga
föreskrifter för öfverste kanslern, och en särskild
instruktion för kanslerns ämbete[9]. Båda ålägga alldeles


[1] I ett bref till Dion. Beurreus 4/12 1560, RR, skrifver kon., att han
afsändt sin kansler Gyllenstjerna till dennes hjälp vid underhandlingarna. Dalin
uppger (III: i: 520), att G. affärdats d. 14/12.
[2] Ödberg, Tidsbilder, s. 68.
[3] C. Annerstedt, Grundl. af sv. väldet i Livland, s. 80; Ödberg, a. a., s. 77.
[4] Till N. Gyllenstjerna 11/10 1563, RR; Ödberg, a. a., s. 84.
[5] Bref till honom exempelvis 27/5, 6/12 1564, 4/6 1565, RR. I sistnämnda
bref skrifver kon., att G. efter förrättade uppdrag kan återvända hem, men
ännu 12/7 förordnas han till kommissarie för öfversändande af knektar från
Tyskland, RR.
[6] Hjärne, Svensk-ryska förhandl., s. 100, 128.
[7] T. Annerstedt, Sv. väldet i Livland, s. 34.
[8] D. 17/8 1566 sändes han till Mornays läger vid danska gränsen med
instruktioner och återkom 1/9. Eriks dagbok, Monum. pol.-eccles., s. 238, 240.
[9] »K. M:ts kancelli-ordning», koncept med en mängd ändringar bland
Kansliordningar, RA, och instruktion för »kanzelerens ämbete», bil. II. Båda
aktstyckena äro odaterade. Om det senares datering se bil. II. Kansliordningen
torde af allt att döma vara äldre och har måhända på något sätt anslutit sig
till den stora hofordningen. Början af dess föreskrifter för öfverste kanslern,
att denne skall »akte på alla riksens viktige handlinger, det vare sig inrikes eller
utrikes saker, alldeles liksom en utaf de där uti sekrete råd brukede blifve»,
synes vara ställd i samband med hofordningens bestämmelser om de fyra
sekrete råden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free