- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
197

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

otvetydigt kanslern att leda det löpande arbetet i kansliet och
ansvara för dess gilla gång. Faktiskt kan det i själfva verket ej
styrkas, att Gyllenstjerna ens under mellantiderna mellan sina
många legationer tjänstgjort på detta sätt.

Hösten 1567 nämnes Gyllenstjerna bland de i Stockholm
församlade riksråden[1], men ej heller nu finner man något bevis för
att han förestått de egentliga kanslisakerna. Sedan konungen
återtagit styrelsens tyglar, sände han sin kansler till Södermanland
och Östergötland att öfvervaka krigsgärdernas indrifvande[2] — ett
uppdrag alltså, som ej alls hade med dennes fackämbete att
skaffa.

Under Eriks tid hade kanslern således intagit en något
obestämd ställning, och i den löpande förvaltningen hade hans
ämbete icke egentligen blifvit införlifvadt. Omedelbart efter
tronhvälfningen synes Gyllenstjerna hafva trädt i Johans tjänst och
mottagit ledningen af dennes kansli[3]; dock är det ej bekant, om
han från början förde någon ämbetstitel. Då sedan kanslerns
ämbete upptogs bland dem, hvilkas besättande adeln kräfde
såsom ett ståndsprivilegium, och Gyllenstjerna erhöll värdighet af
riksens kansler[4], stadgades ämbetets karakter, men i en riktning,
som näppeligen öfverensstämde med konung Eriks ursprungliga
afsikter vid dess återupplifvande och än mindre med
traditionerna från konung Gustafs tid. Rikskanslern framträdde såsom
en aristokratisk stordignitär vid sidan af riksdrotsen och
riksmarsken, en efterföljare till Medeltidens rikskansler vida mera
än till de tjänstemän vid hofvet, som konung Gustaf gifvit
kanslers titel.

Under den första tiden efter tronskiftet var Gyllenstjerna i
trägen verksamhet, dels i diplomatiska värf[5], dels också dess


[1] Jfr ofvan s. 149 ff.
[2] Till N. Gyllenstjerna 16/2 1568, RR.
[3] Han har »ex mandato regiæ majestatis» underskrifvit en mängd bref,
som af Johan utfärdats under oktober och följande månader 1568. Johan III:s
koncept, RA
. Jfr nedan s. 220.
[4] Jfr ofvan s. 156.
[5] Juli—aug. 1569 underhandlade han med danskarne på gränsen, och
juni 1570—febr. 1571 upptogs han af den stora fredskonferensen i Stettin.
Westling, Sjuårskriget, s. 212, 217, 231, 254.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free