202 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan att hans sekreterarevärdighet skiljes från de öfrigas. Hans
åligganden omtalas här mera i förbigående och äro ej så
detaljeradt utförda som i kansliordningen; hvad som förekommer
öfverensstämmer med dess föreskrifter[1].

Procurator och secretarius blef också faktiskt Göran
Perssons officiella titel[2]. Det var endast enskilda, som i
utanskrifterna på sina bref till honom hedrade honom med högre titlar,
kansler[3], vice kansler[4] och särskildt ofta öfverste
secretarius[5]. Sådant var ju af gammalt vanligt och ej att undra på,
då titel- och ämbetsbegreppen ännu så föga stadgat sig, och en
liknande honnör kunde komma äfven Göran Perssons medbröder
inom kansliet till del[6].

Det förefaller nästan underligt, att ej åtminstone någon af
de två sistnämnda titlarna äfven i den officiella titulaturen fäste
sig vid Göran Persson[7], då denne faktiskt i så betydande grad kom
att höja sig öfver de öfriga sekreterarne. Måhända sammanhänger
detta därmed, att hans förtroendeställning alltid bibehöll en rent
personlig karakter, uteslutande berodde på hans rent personliga
inflytande på konungen och aldrig verkligt fixerades i fasta
funktioner. Instruktionen i konceptet till kansliordning ger en
öfverblick öfver många af de områden, där han ingrep såsom

[1] Att här särskildt talas om hans befattning med »obligationer,
beställinger och annat sådant mere» bestyrker, att de om dessa angelägenheter
handlande punkterna i kansliordningen höra till hans instruktion. I den handskrift,
som innehåller instruktionen för kanslern, följer efter denna en rubrik
»Sekretererens ämbete», under hvilken dock endast stå några få rader rörande
»sekretererens» skyldighet att uppsäga tyskarnes beställningar, när konungen ej längre
vill behålla dem i sin tjänst. Punktens innehåll gör det troligt, att det är den
förnämste sekreteraren, han »som är prokurator», som åsyftas, och ej osannolikt
förefaller det, att den i nu föreliggande skick är ett fragment af en utförligare
instruktion för denne. Se bil. II.
[2] Den förekommer exempelvis i 1561/62 års hofregister (Sandb. saml.,
Ä 2162, KA), i instr. för den tillförordnade regeringen i Stockholm af ¹/₁₁ 1563
(Sk. H. XXVII: 12). I 1563/64 års hofreg. står han som »procurator».
[3] T. ex. bref af ²⁶/₁₂ 1560, ¹⁵/₁₂ 1561, ⁴/₇ 1563, ¹³/₁₂ 1564, ¹⁰/₉ 1565 o. s. v.
(Göran Perssons brefväxl., RA).
[4] Bref af ¹¹/₇ 1562, cit. Silfverstolpe, s. 315. Så benämnes han också
i den i Stockholms Magazin f. 1781 tryckta beskrifningen öfver konung Eriks
kröning (s. 92, 94 f., 97).
[5] En mängd bref bland G. P:s brefväxl., RA. Ett dylikt är tryckt i Sk. H.
IV: 48 f.
[6] Se en mängd bref bland Kansliets bref, RA. Ett dylikt, skrifvet af G.
Persson själf under fängelsetiden till Olof Larsson, i Sk. H. IV: 205.
[7] Jfr Silfverstolpe, s. 387.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0230.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 202 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|