204 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänna sekreterarevärdigheten att skarpare skilja sig från
kansliets lägre tjänsteklass, skrifvarnes. I instruktionen för kanslerns
ämbete behandlas den såsom en begränsad grad[1]. I hofregistren
äro sekreterarne konsekvent uppförda såsom en särskild grupp
af tjänstemän, som står långt framom den öfriga
kanslipersonalen[2]. Denna åtskillnad i rubriceringen införes under Eriks senare
regeringsår äfven i räntekammarens aflöningslängder. Det är
nämligen att märka, att dessa numera upptaga så väl sekreterare
som skrifvare; äfven de förra aflönades således nu kontant —
ehuru de naturligtvis dessutom kunde hafva förläningar —, och
den under konung Gustafs tid observerade skillnaden i
aflöningsform mellan dem och skrifvarne existerar sålunda ej vidare[3].

I denna riktning fortgick utvecklingen sedan äfven under
Johans tid. Åtskillnaden i rubricering mellan sekreterare och
kansliskrifvare blir regel, ehuru icke undantagslös; ofta
sammanföras båda afdelningarna under den gemensamma rubriken
»sekreterare och kansliskrifvare»[4]. Det saknas ej exempel på att en
kanslitjänsteman i en handling upptas som sekreterare, i en
annan som kansliskrifvare[5]. På det hela taget var dock
skillnaden fastslagen, särskildt i den officiella terminologien.

I aktstycken, som beröra kansliets organisation, är det
sålunda numera alltid sekreterarne, som framträda såsom bärare af
dess arbete. Rådets stora förslag till regeringsordning af 20
mars 1594 äfvensom den senare ordningen för riksens ämbeten
uttryckte detta särskildt otvetydigt, då de fördelade kansliets

[1] Kanslern skulle särskildt »hafve inseende med dem, som till secretarii
dignitet betrodde äre», — se bil. II. — I det ofullbordade utkastet till
kansliordning omnämnas sekreterarne endast i förbigående.
[2] Denna sistnämnda rubriceras i 1561/62 års reg. »substituti cancellariæ».
Om hofregistren se ofvan s. 140 f., 145.
[3] Ännu 1565 finnes blott en gemensam rubrik, »kansliförvanter», men
1566 stå i ett reg. öfver hofvets »halfårslön» sekreterare för sig och
kansliskrifvare för sig, och det samma äger rum i motsvarande reg. för 1568. Dock
finnas äfven för dessa år längder, där skillnaden icke är iakttagen. RKB, KA.
[4] Best.reg. och RKB, KA.
[5] Per Eriksson står som sekreterare i mantalsreg. öfver hofvet af ³/₄
1571 (se ofvan s. 162, not 6), i best.reg. f. 1575 (Best.reg., KA), i längden på
»hoflön» för 1576 (RKB, KA) m. fl. handlingar, men som kansliskrifvare i
best.reg. för 1576 (Best.reg., KA) och löneregistret f. 1581 (RKB); Knut Håkonsson
som sekreterare i reg. på månadspengar ³⁰/₁₀ 1574 och följande tid (Hofhandl.,
KA), men som kansliskrifvare i best.reg. för 1575 och 1576, Best.reg., KA;
Hans Krank som sekreterare i 1578 års best.reg., Best.reg., KA, som skrifvare
i lönelängden 1581, RKB.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0232.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 204 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|