Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594)
- II. Kansliet
- Kansliets uppgift, sekreterareregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyskarne[1], bibehölls allt jämt denna form för deras anställning.
I den serie af beställningsregister, som med Johans tid begynner,
anträffas regelbundet — såsom delvis redan framgått af det
föregående — jämte tyska kanslimedlemmar äfven svenska, ej blott
sekreterare, utan också flere eller färre kansliskrifvare. Dock
var det alltid en del af de mest obetydliga skrifvarne, som ej
kom i åtnjutande af beställningar[2].
*
För kansliets uppgift och ställning till konungen bragte
ej heller denna period någon ny princip. När i Erik XIV:s
utkast till kansliordning kanslern likställdes med sekrete råden, så
hade detta afseende på hans värdighet af riksråd, ej på hans
verksamhet inom kansliet, och de många olikartade uppdrag,
som i samma aktstycke tilldelades Göran Persson, hörde
likaledes ej till dennes kanslitjänst, utan gingo på sidan däraf. Så
ofta det däremot var tal om själfva arbetet inom kansliet, vare
sig de högre eller de lägre tjänstemännens, så berördes aldrig
något annat än hvad som hörde till den rent formella
expeditionen. Kansliet förblef principiellt sedt samma endast och
allenast expedierande organ som förut.
Att dess betydelse faktiskt kom att blifva en annan och
vida större, är redan i annat sammanhang omnämndt.
Sekreterareregementet har blifvit det betecknande namnet för den
inflytelserika ställning, som kanslitjänstemän intogo hos både
Erik och Johan. I teorien endast expedierande verktyg för det
personliga konungadömet blefvo de i praktiken konungarnes
ständiga rådgifvare vid regeringsärendenas reella behandling med
den viktigaste andel i dessas afgörande.
Af de ringa begynnelser till ett positivt administrerande
element i kanslimedlemmarnes tjänstgöring, som under konung
Gustafs tid förekommit i kraft af deras allmänna
tjänsteställning[3], var detta en alldeles brådstörtad och onaturlig
utveckling, som uteslutande berodde på Eriks och Johans oförmåga
att uppbära det personliga konungadömet. Liksom den stred
mot den nya statsordningens grundsatser[4], så saknade den också
[1] Jfr ofvan s. 154.
[2] Detta framgår af en jämförelse mellan best.reg. å ena sidan,
aflöningslängderna, hofregistren och dylika förteckningar å den andra.
[3] Jfr ofvan s. 105.
[4] Jfr ofvan s. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0237.html
