Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet - arkivvården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer jämte de tyska äfven en latinsk sekreterare[1].
Likaledes synas klagomålssakerna hafva fortfarit att utgöra en
särskild grupp. I rådets förslag af 1580 angående åtgärder för en
snabbare expedition af regeringsärendena omtalas en tjänsteman
för supplikationerna[2], och redan med 1570-talet börjar en serie
af specialdiarier öfver för konungen föredragna ärenden, som just
torde omfatta dessa supplikationer[3]. Som i diarierna flera stilar
förekomma, måste flera tjänstemän hafva haft befattning med
dem, vare sig nu ett flertal kanslimedlemmar turvis tjänstgjort
på denna afdelning, eller diarierna under den egentliga
föreståndarens ledning förts af flera olika skrifvare. Däremot finner
man ej någon fördelning af de öfriga svenska sakerna. I rådets
första förslag till regeringsordning år 1594 och i ordningen för
rikets ämbeten upptas också jämte de tyska och latinska
sekreterarne endast en — respektive två — regeringssekreterare för
svenska ärenden i allmänhet samt en referendarius, hvilken
sistnämnda titel här synes beteckna klagomålssakernas målsman[4].
Under Johans regering började arkivvården afskilja sig
från de öfriga kansligöromålen. I Eriks hofregister förekommo
ett par jordeboksskrifvare, först Rasmus Ludvigsson och
Jakob Teit[5], sedan Rasmus Ludvigsson och Hans Ersson[6]. De
torde, såsom namnet antyder, hafva haft till uppgift att hålla
jordaregister i och för de af Erik påbörjade räfsterna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
