Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - II. Kansliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhandagå med upplysningar i frågor af hithörande art[1], och deras
värf stodo således egentligen kammaren närmare än kansliet.
Båda räknades dock i 1566 års längd till sekreterarne[2]. Äfven
i Johan III:s kansli behöllo de synbarligen samma ställning[3].
De koncept till kungliga skrifvelser, som Rasmus Ludvigsson
uppsatt[4], röra regelbundet jordfrågor, byten, förläningar o. d.
Småningom utsträcktes nu denna vård af jordaregistren till vård
af rikets handlingar i allmänhet[5]. I så måtto uppstod en
arkivalisk afdelning af kansliet, bestående af Rasmus Ludvigsson med
en eller flera underordnade medhjälpare[6]. Själfva termen arkiv
användes dock, så vidt bekant är, icke[7], och ordningen var
säkerligen allt annat än god. Då man efter Sigismunds
tronbestigning blef betänkt på att förekomma, att rikets handlingar
blefve utförda till Polen, befunnos dessa vara alldeles oordnade,
så att de behöfde inventeras och registreras. Dock var det ej
tal om att några särskilda tjänstemän därtill skulle förordnas[8].
Arkivet hade ej ens någon särskild lokal. En del förvarades
någon tid på Vadstena slott[9], andra aktstycken lågo i själfva
kanslirummet i Stockholm[10], i den kungliga skattkammaren[11]
och säkerligen äfven annorstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
