227 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändringarna torde bero på att man vid registrens uppgörande
egentligen icke hade klart för sig, hvem som skulle anses såsom
ämbetets innehafvare, och detta har följaktligen vid den tiden
sannolikt ej varit i utöfning. Under loppet af 1564 synes
emellertid B. Gylta hafva öfvertagit det[1], och följande år befinner
denne sig i full verksamhet.

I de tre hofregistren af 1563/64 ingick äfven ett
»underkammerråd», Olof Andersson, en efterföljare tydligen till Erik
Matsson och Jöns Månsson. Denne står dock i andra längder
bland kamrerare eller kammarskrifvare[2] och förde veterligen ej
kammarrådstitel.

Bengt Gyltas tjänstgöring blef af ungefär samma art som
Nils Pederssons på konung Gustafs tid. Den var ingalunda
inskränkt till räknekammaren, utan omfattade ledningen af hela
rikets finansförvaltning, dess uppbörd och utgift och allt hvad
därmed stod i samband. Äfven det område, som man ämnat
afskilja för öfverste räntmästaren eller kamereren, föll alltså i
praxis under kammarrådets ämbetsutöfning[3].

Någon ny förändring inom kammarrådsämbetet är icke
känd under Eriks regering. Bengt Gylta synes hafva
kvarstått på sin post. Åtskilliga gånger ådrog han sig visserligen
konungens missnöje, och i början af år 1567 blef han till och
med af Göran Persson anklagad inför den kungliga nämnden
samt af denna förklarad skyldig, men togs åter till nåder[4]. I

[1] Ett kungligt förläningsbref af ²¹/₁₁ är adresseradt till K. M:ts öfverste
kammerråd Bengt Gylta (Sandb. Saml., Ä 2167, KA). — På våren 1564 synes
B. Gylta hafva haft att göra med härens aflöning; ¹⁴/₄ skrifver kon. till honom
att betala de tyska knektarne i Västergötland deras sold, RR.
[2] RKB 1564 ff. år.
[3] En mängd skrifvelser till och från B. Gylta föreligga i tvänne
samlingar, Koncept af kammartjänstemän, från 1565 och 1566, och Skrifvelser till
o. från kammarråd o. kamrerare, från 1560- och 1580-talen, KA. I öfrigt
kan jämföras instruktionen för den tillförordnade regeringen i Stockholm af
aug. 1565, Sk. H. XXVII: 81, 121, 136, 139, 142. — Den här, s. 142, omtalade
särskilda ordningen för kammarsakernas förhörande har jag icke anträffat.
[4] Eriks dagbok ⁴/₁₁ 1566: »Pollicitus est dominus Benedictus Gyltæ
magister rationum (= räknemästare? jfr ofvan s. 61, 65 f.) emendationem»;
Monum. pot.-eccles., s. 249. Om anklagelsen inför nämnden och dennas dom
se Erik XIV:s nämnds dombok f. ²⁴/₁ 1567, s. 291. D. ³/₂ 1567 har Erik i sin
dagbok antecknat: »Condonavi secunda vice Benedicto Gyltæ sua delicta ea
ratione, ut se emendaretur. (U. U. B:s handskriftsaml., E. 281). Ett odateradt
koncept till förpliktelsebref för denne att vara konungen trogen tillhör
förmodligen samma tid (AH, RA).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0255.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 227 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|