Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom synes, går åtskillnaden mellan två ledande kammarämbeten
med olika uppgifter igen äfven i detta organisationsförslag.
Huru förhållandena faktiskt gestaltat sig, är icke lätt att
säga. Om kammarförvaltningen under denna tid finnas endast
sparsamma underrättelser.
Då den stora hjälpskatten till Elfsborgs lösen skulle
indrifvas, erhöll Bengt Gylta till en början icke på något sätt
ledningen af denna administration i dess helhet, ehuru den väl
borde hafva hört till hans ämbete, utan han förordnades endast
att förestå ifrågavarande anstalter i sitt lagmansdöme,
Västmanland och Dalarne, medan andra förtroendemän fingo samma
uppdrag i öfriga landskap[1]. Några månader senare mottog han dock
order att afresa till Elfsborg med de ditintills samlade medlen[2],
och ungefär samtidigt ser man honom leda uppbörden öfver hela
landet af hvad som ännu resterade[3]. Då sedan konungen med
hofvet slog sig ned i Kalmar och räknekammaren dit förlades[4],
följde B. Gylta icke med. Han fick begifva sig till Stockholm
för att inträda i slottslofven därstädes[5]. Under denna sin
tjänstgöring mottog han visserligen någon gång befallningar från
konungen rörande disposition af i Stockholm befintliga medel[6],
men hans skattmästarevärdighet omnämndes därvid aldrig, och
de flesta skrifvelserna i dylika ärenden ställdes till ståthållarne
gemensamt[7]. I maj 1572 entledigades han från posten i
Stockholm, men för att användas i en diplomatisk beskickning[8]. I
början af 1573 synes han åter hafva fått uppsikt öfver
sölfskattens uppbörd[9], och när vid denna tid rådet öfverlade om en
förbättring af rikets räkenskapsväsen, nämndes B. Gylta i spetsen
för dem, som skulle förestå revisionsarbetet i räknekammaren[10].
Här gjordes alltså ingen skillnad mellan skattmästarens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
