- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
231

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - ämbetenas senare utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksrådets medverkan till att sådana ämbetsmän måtte tillsättas. De
synas till och med hafva uppsatt en förteckning på personer,
som voro lämpliga till denna post[1].

Suppliken, som i och för sig är ett talande vittnesbörd om
det bedröfliga tillståndet inom statsstyrelsen, vetes icke hafva
föranledt någon åtgärd vare sig af rådet eller konungen. Några
kammarråd tillsattes således icke. Först tre år senare, år 1585,
finner man åtgärder i detta syfte.

I de stora rådslagen af mars 1585 berörde rådet flerestädes
äfven kammarförvaltningen och hemställde bland annat, att tvenne
förståndige och förnäme adelsmän skulle förordnas att hafva
inseende med myntet och andra kammarsaker. De till rådslagen
hörande namnlistorna upptaga också två kammarråd, Ture
Nilsson Bjelke och Göran Posse[2]. Men först ett år senare kom
konungen sig för med utnämningen, och denna gällde då, så vidt
bekant är, endast Ture Bjelke. Nu förbands också med
kammarrådsvärdigheten den efter Bengt Gyltas död ej använda titeln
skattmästare. Ture Bjelke förordnades till riksens öfverste
skattmäster och kammerråd
[3].

Vid tiden för utnämningen befann sig Ture Bjelke i Lifland,
efter att såsom svenskt sändebud hafva deltagit i
fredsförhandlingarna med Ryssland[4]. Karakteristiskt nog följde med
underrättelsen om hans nya värdighet ingen befallning att återvända
till Sverige för att träda i utöfning däraf. Konungen ålade
honom endast att själf eller genom bud och bref infordra en i
Finland och Lifland pålagd gärd, men förutsatte för öfrigt


[1] Bland HRK, KA, finnes ett aktstycke, som är odateradt, men torde
höra tillsammans med sagda supplik. Det börjas med en förteckning på de
män, som »varit för kammerråd, kamererer och kammerskrifvere brukede,
sedan K. M:t . . . är kommen till den kongl. regeringen här i Sverige», och
sedan följer förslag på de herrar, som »man akter nyttige och tjänlige vare,
att de för kammerråd brukes måtte», och på några män af skrifvareklassen
»till kamererer och eljest att brukes uti kammeren».
[2] Jfr ofvan s. 171 f.
[3] Till Ture Bjelke 14/4 1586: »Efter det vi nu uti någre år icke hafve
haft någen riksens öfverste skattmäster och kammerråd, därföre vele vi nu
betro Eder om samme ämbete.» Bjelkesaml., RA. Best.reg för 1587 (Rosenbl.
saml.
, III, KA) har anteckning: »Herr Ture Bjelkes beställning, kammarråd,
datum d. 9 martii anno 86, skall begynnes d. 20 juli anno 85.» Redan i en
instr. för fredsunderhandlingarna med Ryssland, dat. 12/4 1586, nämnes Ture
Bjelke såsom kammarråd (Sk. H. XXXVIII: 43).
[4] Jfr ofvan s. 174.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free