- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
232

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydligen, att han skulle stanna där ute tills vidare för att fullborda
sitt diplomatiska värf[1].

Först längre fram återkom Ture Bjelke till Sverige. I ett
kungligt bref från slutet af juli talas om en handling, som han upprättat i
sin egenskap af kammarråd[2], men i öfrigt föreligga, så vidt
bekant är, inga spår af någon hans tjänstgöring från sommaren eller
hösten. I nov. eller början af dec. infann han sig emellertid på
konungens kallelse vid hofvet[3]. Sedan stannade han där under
förra delen af 1587 och bör väl då hafva utöfvat sitt ämbete,
ehuru därom intet förmäles[4]. Men då Sigismund i september
afreste till Polen, tillhörde han dennes svit och återvände först
på sommaren 1588 till Sverige[5]. Sedan synes ej vidare någon
fast tjänstgöring i kammaren hafva kommit i fråga. Det finnes
en hel serie kungliga skrifvelser till honom, daterade aug.—dec.
1588; de innehålla kallelser till rådplägningar af tillfällig art,
men någon hänsyftning på Ture Bjelkes ämbetsställning
förekommer aldrig, och, hvad som ej är minst belysande: denne
har regelbundet mottagit dessa skrifvelser på sin gård Forsa, där
han alltså hufvudsakligen uppehöll sig[6].

Då Ture Bjelke efter mötet i Reval föll i onåd, förlorade
han naturligtvis jämte rådsvärdigheten äfven sitt ämbete såsom
skattmästare och kammarråd. Behofvet af organ för kammarens
ledning gjorde sig emellertid åter gällande. Konungen synes
hafva beslutit sig för att utnämna ett par riksråd till
kammarråd — skattmästaretiteln nämnes icke — och lät, troligen år
1590, för dessa blifvande ämbetsmäns förvaltning uppsätta en


[1] D. 13/4 1586 gafs order till Ture Bjelke och de öfriga kommissarierna
att stanna i Lifland och till sommaren träda i ny underhandling med ryska
sändebud. Bjelkesaml., RA.
[2] Till William Wudd, 29/7 1586, RR.
[3] Kallelsebrefvet är dat. 7/11 och enl. anteckning på baksidan »bekommet
på Forsa» 10/11 (Bjelkesaml.). Först 10/12 står han i veckolängden öfver hofvets
utspisning (se ofvan s. 175, not 2).
[4] Han står i veckoregistren från 10/12 1586 till 11/2 1587 äfvensom i
mantalen af 1/3 och 1/5. (Jfr ofvan s. 175, not 2). I juni sändes han i konungens ärenden
till hertig Karl, SRA II: 803.
[5] Ännu 7/5 affärdar kon. till honom och G. Banér en skrifvelse,
innehållande uppdrag i fråga om lifländska förhållanden. Bjelkesaml. — Han är
införd såsom kammarråd i 1588 års best.reg. (KA), men i kanten står en
anteckning: »är i Poland».
[6] Bref af 8/8, 3/10, 27/10, 18/11, 1/12 1588, alla med anteckning: »bekommet
på Forsa». Titeln i adressen är fortfarande »öfverste skattmäster och
kammerråd». Bjelkesaml.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free