Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
14 läredrängar[1]. Johan III hade till en början en lika talrik
kammarpersonal som föregångaren; lönelistan för 1571—1572
upptar 5 kamrerare och 21 kammarskrifvare med 9 läredrängar.
Sedan inträder någon minskning; 1576 finner man 4 kamrerare
och 15 skrifvare, 1579 3 af den förra och 19 af den senare
graden samt 3 läredrängar[2]. År 1582 klagade kammartjänstemännen
själfva i sin inlaga till rådet[3], att i kammaren då ej funnes
mer än 8 eller 10 arbetsdugliga män, medan man förut, såsom
det hette, plägat hafva 3 à 4 kamrerare och 40 eller flera
kammarskrifvare, de nyantagna oräknade. Öfverdriften i denna
uppgift om skrifvarnes talrikhet i äldre tider är uppenbar, och
aflöningsregistren synas ådagalägga, att kammaren vid
ifrågavarande tidpunkt åtminstone kvantitativt ej var så illa försedd
med arbetskrafter, som supplikanterna läto påskina. För 1581
upptaga dessa register 3 kamrerare och 15 kammarskrifvare samt
ej mindre än 16 läredrängar, för 1582 3 kamrerare, 21 skrifvare
och 15 läredrängar. Under följande år stiger antalet ytterligare:
1586 aflönade räntmästaren 4 kamrerare och 29 kammarskrifvare,
1591 sammanlagdt ända till 54 tjänstemän i räknekammaren, af
hvilka minst 5 torde vara att räkna som kamrerare[4].
Huru de mest framstående af kammarens tjänstemän i
likhet med kansliets efter Erik XIV:s tronbestigning erhöllo
beställningar, är förut påpekadt. I början af Johans regering var
det nästan uteslutande kamrerare, som kommo i åtnjutande af
sådana; 1571 och 1572 års beställningsregister[5] upptaga blott
en enda kammarskrifvare. Redan 1575 finner man dock jämte
kamrerarne 10 kammarskrifvare såsom beställningsmän, och sedan
var det alltid regel, att ett betydligt antal af kammarskrifvarne
innehade beställning[6].
Så oregelbundet som kammarrådsämbetet (och
skattmästareämbetet) utöfvades, måste nu liksom på konung Gustafs tid
tjänstemän af lägre grad ofta blifva konungens närmaste män inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
