- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
240

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - Räntekammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan att därföre ledsaga konungen. I slutet af 1565 befann sig
Bengt Gylta med hela räknekammaren nere i de östra
Götalandskapen, där han flyttade mellan olika orter; ibland stötte han till
konungens följe, ibland arbetade han på egen hand[1]. Också
förutsattes i en af de ofvan nämnda handlingarna rörande
räkenskapsgranskningen, af 1567, att konungen kunde uppehålla sig
på annan plats än räknekammaren, i hvilket fall månatliga
rapporter skulle inlämnas till honom öfver de fel, som upptäcktes i
de reviderade räkenskaperna[2].

Konung Johan synes i de allra flesta fall hafva låtit
kammarpersonalen tillhöra det flyttande hofvet. År 1571 hände det
visserligen, att konungen tog endast en del kamrerare och
kammarskrifvare med sig till Kalmar och lät de öfriga stanna i
Stockholm för att handlägga de nordliga landskapens ärenden[3], men
en dylik klyfning var icke vanlig. I allmänhet står så godt som
hela kammarpersonalen i längderna öfver konungens hof, hvar
detta än befann sig, och endast en eller annan torde hafva
stannat hos slottslofven i Stockholm[4].

*



En räntekammare hade, vid sidan af den centrala
räntekammaren, funnits äfven vid Eriks hertigliga hof i Kalmar under


[1] Bland Skrifvelser till o. från kammarråd o. kamrerare från 1560- och
1580-talen, KA, finnas många af okt.—dec. 1565, dels från Mats Törne och
Engelbert Andersson till Bengt Gylta eller vice versa, dels sådana, som
utfärdats af kammarrådet och kamrerarne gemensamt. De två kamrerarne hörde
tydligen hela tiden till konungens följe. Att B. Gylta hade den öfriga
kammarpersonalen i dess helhet med sig, säger han uttryckligen i flera bref (t. ex.
af 24/10 och 26/10). Man talade också om »räknekammaren» eller »kammaren»
såsom befintlig på den plats, där brefven daterades (t. ex. 26/10 och 9/12
Stegeborg). Den 12/12 föreslog B. Gylta, att för den händelse konungen
ämnade stanna i Östergötland fram på vintern, »kammeren måtte komme till
Linköping», där det fanns bättre utrymme än på Stegeborg.
[2] Eden af 28/3 1567.
[3] D. 9/8 1571 skref kon. till Jöns Månsson att med samtliga
kammarskrifvare draga till Kalmar, men 21/8 sänder han kontraorder: Jöns Månsson
med en del af skrifvarne och Götalandskapens räkenskaper skulle komma till
Kalmar, öfriga räkenskaper skulle i Stockholm »anammes och förhöres», och
skulle därtill Peder Håkonsson »blifve bruket». RR.
[4] Detta framgår af en jämförelse mellan aflöningslängderna och de olika
mantalen för hofvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free