Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren - Sölfkammaren och K. M:ts kista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Närmast efter Johans tronbestigning synas till en början
uppbörd och utgift hafva varit fördelade på olika räntmästare;
räkenskaperna föreligga dock ej i fullständigt skick[1]. År 1577
voro räntmästarne också två, men nu hade hvardera en del af
uppbörden och en del af utgiften. Det ser ut, som om den ene
— Mats Bengtsson — hufvudsakligen haft hofstatens aflöning om
hand, medan den andre — Eskil Jönsson — verkställt
utbetalningar af annat slag. För följande år finnes däremot endast
räkenskap af Eskil Jönsson, och så förblir det sedan under hela
Johans regering. Mats Bengtsson står 1578 ej längre som
räntmästare, utan som hofskrifvare[2]. Hofskrifvarens uppgift var
förmodligen tämligen nära befryndad med räntmästarens: att föra
register öfver hofpersonalen, uträkna beloppet af vissa
aflöningsposter för hvar och en, möjligen också ibland utbetala dem[3].
Liksom konung Gustaf hade äfven konung Erik en egen
kammare eller sölfkammare, hvilken senare benämning nu blef
regel. Det ser nästan ut, som om denna sölfkammare blifvit
den egentliga krigskassan, så att de för kriget afsedda medlen
härifrån utgått i stora poster för att sedan distribueras af
vederbörande tjänstemän. Konungen synes alltså hafva ställt
krigsutgifterna under sin personliga tillsyn. Ur sölfkammaren gjordes
nämligen utbetalningarna af honom själf eller i hans närvaro[4].
Ännu under sin svaghetstid på hösten 1567, då han vistades på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>