Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594)
- III. Kammaren
- Naturainkomsternas administration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänare, som stodo i omedelbar, personlig beröring med honom,
och kan i så måtto räknas till de många vittnesbörden om Eriks
skarpa blick för organisatoriska principer.
Under Johans regering omtalas i st. f. sölfkammaren K.
M:ts kista. Räntmästaren mottar penningar från denna eller
inlevererar sådana till den, och bådadera äger rum genom
konungen själf eller någon af hans förtrogne, oftast sekreterare,
någon gång förnämare hoffunktionärer[1].
Slutsummorna i Eskil Jönssons räkenskap för
räntekammaren växla under 1580-talet starkt mellan olika år och gå
stundom ner till belopp, som förefalla alltför låga för att kunna
omfatta hela omsättningen vid den centrala finansförvaltningen[2].
Hvarpå detta kan bero, om större eller mindre summor gingo
genom andra tjänstemän eller genom myntet eller genom
konungen själf, måste under kammarhandlingarnas nuvarande
tillstånd lämnas som en öppen fråga.
*
Inom naturainkomsternas administration bibehöllos i
allmänhet de grundsatser, som Gustaf I utbildat.
Uppbörden ingick sålunda fortfarande till varuhusen i
Stockholm, Norr- och Söderköping, Kalmar och Elfsborg; medan
Elfsborg innehades af danskarna, fanns i stället ett varuhus i
Varberg. Till Stockholms uppbördsområde synes äfven nu Finland
[1] E. Jönssons räkenskaper, RKB. Så t. ex. börjar 1586 års räkenskap
med uppbörd »af K. M:ts kista»: 15/1 på Kalmar slott, »som Henrik Matsson
och Olof Sverkelsson voro utöfver, då det uttogs . . .», 22/6 »uttog Olof
Sverkelsson af K. M:ts kista . . .», o. s. v. Första utgiftsposten är likaledes: »Är
levereradt och insatt uti K. M:ts kista på Kalmar slott (24/12) uti Henrik
Matssons och Olof Sverkelssons närvaro». I 1587 års räkenskap nämnas vid olika
tillfällen Ture Bjelke, Sten Banér, Jakob Klasson (hofjunkare) m. fl. såsom
närvarande vid dylik uppbörd »af K. M:ts kista». — Under konung Johans
vistelse i Kalmar 1571—72 synes räntekammaren hafva varit kvar i Stockholm
och konungen till densamma hafva utställt skriftliga invisningar (kopior bland
RKB). I sept. fick E. Jönsson resa ned med penningar (till Olof Knutsson
m. fl. 5/9 1571, RR), men han återvände efter någon tid (till E. Jönsson 9/1
1572, RR). — Någon motsvarighet till Eriks »sedlar» har jag icke funnit från
Johans tid.
[2] År 1579 är hans uppbörd i »penningar» 73,154 daler, år 1581 73,570,
år 1583 34,623, år 1585 42,603, år 1586 26,079, år 1589 98,996, år 1590
201,740, år 1591 289,293. Dessutom förekomma mindre poster i andra
myntsorter och silfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0272.html
