- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
250

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - IV. Nya centrala förvaltningsorgan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


År 1591 uppsattes också en utförlig instruktion för Bengt
Söffringsson såsom riksens öfverste arklimästare[1]. Den ålade
honom att vårda så väl det »stora arkliet», artilleriet, som det
»lilla arkliet», värjor och deras tillbehör, vidare hafva uppsikt
öfver byssegjutningen, salpeterverkstäderna, svafvel- och
krutbruken o. s. v., att öfvervaka handtverkarne, att hafva i
befallning alla till arkliet utgjorda hästar med drängar och fodermän,
att sörja för befästningarnas underhåll och för uppförande af
erforderliga arklihus samt att efter egen ompröfning fördela
handtverkare och bysseskyttar på olika orter.

Arklimästareämbetets administrativa uppgifter hade alltså
nått en betydlig utveckling. Men vid sidan af dessa bibehöll
det äfven sin militära karakter. Några veckor efter denna
instruktions datum fick öfverste arklimästaren begifva sig till den
ryska krigsskådeplatsen för att där mottaga ett befäl[2].

Att ämbetet blifvit verkligt betydande, visade sig vid
förhandlingarna om regeringsordningen efter Sigismunds
trontillträde. Hertig Karl, som i sitt förslag annars lade jämförelsevis
ringa vikt vid ämbetsorganisationen, upptog dock, såsom ofvan
blifvit nämndt, en öfverste tygmästare i det samma[3], och i rådets
stora projekt fick denne ämbetsman en viktig plats. Här
inrymdes också en rätt utförlig instruktion för hans förvaltning,
på det hela taget öfverensstämmande med den af år 1591[4]. Ej
minst betecknande är, att både hertigen och rådet förutsatte, att
endast en framstående adelsman skulle erhålla tygmästares
värdighet[5]. Äfven konungen gaf den rum i sina förslag[6]. Han
skall också före sin afresa hafva gifvit Bengt Söffringsson
förnyad fullmakt på ämbetet[7].


[1] Fullmakt för Bengt Söffringsson 29/7 1591, RR. — Under 1580-talets
senare hälft omtalas såsom tygmästare Erik Biörnsson; han står i best.reg. för
1586 (Best.reg., KA) och 1587 (Rosenbl. Saml., III, KA), och hans beställning
var enligt anteckning i dessa reg. gifven 30/7 1585. Zettersten, s. 175,
uppger, att han kvarstått till 1590. Före Erik Biörnsson torde Jakob Bagge, en
son till amiralen, hafva innehaft ämbetet, men blott några månader, för så vidt
anteckningarna i best.reg. om datum för den förres beställning äro riktiga.
J. B:s fullmakt utfärdades 2/2 1585, RR. Jfr Zettersten, a. st.
[2] Fullmakt f. B. S. att begifva sig för Jamagorod, dat. 18/8 1591, RR.
[3] SRA III: 451. Enligt en redaktion af hertigens och rådets punkter från
3/10 skulle redan i dessa hafva framställts yrkande om att en öfverste
tygmästare måtte förordnas; a. a., s. 168.
[4] a. a., s. 459.
[5] I hertigens förslag »en beskedelig af adel», i rådets »en förnäm af adel».
[6] a. a., s. 469, 482.
[7] Diar., utg., f. 29/7 1594, RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free