Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor - I. Erik XIV:s hofordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stilen som papper och bläck äro alltigenom de samma. Man kan
då tänka sig, att denne egentligen haft att skrifva af hofordningen,
men också ägt tillgång till andra aktstycken, och när han bland
dem funnit dels en instruktion för hofmästaren, som syntes honom
värdefullare än hofordningens, dels andra liknande handlingar, som
i hofordningens äldre text ej voro upptagna, men som föreföllo
viktiga, helt enkelt intagit dessa bland sina afskrifter. Möjligt är
också, att afskrifterna först genom en senare åtgärd blifvit
sammanförda under den gemensamma rubriken, att man helt enkelt häftat
ihop dem därföre, att de voro af samma hand, och då gifvit
samlingen namn efter hofordningen, emedan de första punkterna
befunnos härröra från denna. Härför tala flera omständigheter, såsom
den, att hofmästarens instruktion blifvit insatt på oriktig plats och i
ofullständigt skick: den afbrytes nu längst nere på sista sidan af ett
lägg, och en fortsättning kan alltså mycket väl hafva funnits på
första sidan af ett nytt lägg, som icke kommit med. Man är vidare
frestad att antaga, att det förhåller sig på liknande sätt med
instruktionen för »secretereren», som i handskriften utgöres af en enda
punkt, också längst ned på sista sidan af lägget. Vare sig det är
den allmänna sekreterarevärdigheten eller en speciell post, som
åsyftas, kan det ej gärna vara rimligt, att dess åligganden skulle
vara uttömda i denna enda punkt, och äfven här bör sålunda en
fortsättning hafva följt på ett nytt blad.
För hofordningens datering har man, såsom E. Hildebrand
påpekat[1], en ledning däruti, att vid öfverste hofmästarens ämbete
P. Brahe är antecknad såsom »grefve till Öregrund». Däraf följer,
att den ej kan vara tillkommen tidigare än juli 1561 och ej senare
än mars 1562[2]. Närmare kan dess datum för närvarande ej med
säkerhet fixeras.
Det förefaller dock ej sannolikt, att hofordningen blifvit
utarbetad, innan konungen anträdde sin friarefärd till England,
eftersom den till alla delar förutsätter ett ordinärt tillstånd inom
styrelsen, konungens personliga närvaro och ledning däraf. Däremot
är det möjligt, att den tillkommit strax efter resplanens uppskjutande.
På återfärden från Elfsborg höll konungen i okt. 1561 en herredag
i Jönköping, vid hvilken han bland annat synes hafva för rådet
framställt sitt behof af hjälp till regeringsärendenas skötsel. De
församlade rådsherrarne erkände också tyngden af »dett bekymber och
arbete», som ålåg konungen, och hembjödo honom sin »plichtige
tro tiennst» i hans »store omach och arbete . . . anthen her
inrikes heller utanlanndz» samt bekräftade slutligen denna
beredvillighet att tjäna honom än ytterligare: »dett vi gannsche välvillieligen
och gerne giöre velle, och gerne såge, att flere af e. k. Ma:tz råd
och adel måtte och så dher till hielpe, så mychidt mögeligidt våre,
att e. k. Ma:t någedt bekymber och arbete aftage, och ordineres
hvar till dett embethe hann tiemelig våre, ner e. k. M. dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
