Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungafamiljen flydde, arkivet och slottets dyrbarheter sattes i säkerhet.
För att lugna sinnena hade Karl därföre, redan dagen innan han beträdde Sachsens jord utfärdat ett skyddsbref,[1] hvaruti han utlofvade fullkomlig säkerhet åt alla dem, som godvilligt skulle bidraga till härens underhåll, men också hotade de motvilliga med hemsökelse utan nåd och förskoning. Här uttalade han också tydligt sin afsigt med inbrottet: »att dämpa det aldeles orättmätiga kriget.»
Denna Karls försäkran hejdade flykten och oredan något, isynnerhet som det från sachsiska regeringens sida framkallade en ny kungörelse,[2] som i motsats till den nyss gifna befallningen manade till foglighet. Folket, vant vid blind lydnad för den kurfurstliga viljan, underkastade sig utan motstånd. Adeln upplät sina gårdar för inkvartering, ämbetsmännen förrådde sin herres hemligheter;[3] de sökte vinna den oemotståndlige genom eftergifter samt gingo i pligtförgätenhet ända därhän, att de ådrogo sig förebråelser från Karl[4]. Dock — att de öfvergåfvo sin konungs sak, var från de sachsiske stores sida en rättvis hämd; August hade förut offrat sitt lands bästa krafter i den fruktlösa kampen för Polens krona.
Landet låg öppet för segraren. Den äfven i goda tider vårdslösa regeringen i Dresden hade försummat alla försvarsanstalter; öfverraskningen var fullständig. Endast på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>