- Project Runeberg -  Sverige på kongressen i Wien 1814-1815. Historisk avhandling /
49

(1883) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjöman, men i politiken som »ett slags dåre» 1). Måhända hade
deklarationen vid en senare tidpunkt kunnat tagas i öfvervägande
eller åtminstone från stormagternas sida föranleda ett svar; men
amiralens oförsigtighet att personligen Öfverlemna den till kejsar
Alexander afgjorde med ens dess öde. Kejsaren afvisade
nera-ligen på det bestämdaste hans framställning, och för
Löwen-hielm, som oroad af ryktet om amiralens audiens, begärt
företräde hos kejsaren, redogjorde denne ej blott i detalj för sitt
samtal med amiralen, utan afgaf derjemte de varmaste
försäkringar om sin vänskap för Karl Johan. Kejsaren och hela
Europa stode till honom i förbindelser, som aldrig kunde förgätas.
Han gaf Löwenhielm sitt ord på att denna sak skulle afstanna2).
Och dervid blef det. Frågan om prins Gustafs anspråk hördes
ej vidare af vid kongressen.

I de tyska tidningarne förekommo dock fortfarande
uttalanden till hans förmån. Särskildt lästes i
»Hamburgerkorrespon-denten» flera artiklar, som på det högsta retade de svenska
myndigheterna, emedan de ej utan skäl ansågos utgå från det
badiska hofvet3). Regeringen hemma, som tagit Sidney Smiths
försök i Wien temligen lätt, gjorde sig mycket omak för att få
dessa artiklar vederlagda och tvinga hofvet i Carlsruhe att lemna
upprättelse. Löwenhielm fick gång på gång mottaga befallning
att hos den badiska ministern i Wien göra framställningar i
sådan rigtning4). Man hotade att, om dessa försök ej upphörde,
indraga den pension, som blifvit det afsatta konungahuset
beviljad, en åtgärd, hvarom riksdagens fyra stånd enhälligt gjorde
anhållan hos konungen 5). Ja, då regeringen ej var nöjd med
den förklaring, som den badiske ministern afgaf, gick hon
slutligen ända derhän att förmå kejsar Alexander att i egenskap af

*) Löwenhielms depesch den 24 December 1814.

*) Löwenhielms depesch den 18 Januari 1815, delvis tryckt i öfversättning

i Schinkels minnen, VJIJ, 276 o. f.

*) »1 Carlsruhe finnes någon som har en klåda att bringa förre konungens
son på verldstheatern på ett sätt som gör mycket ondt. Jag läser nu i
ögonblicket i Hamburger-Avisen en artikel, som säger att prins Gustaf af Sverige
af-lagt sin trosbekännelse på svenska. Detta tvingar till eu dementi af titeln prins
af Sverige, som icke torde blifva badiska hofvet angenäm». Engeström till
Löwenhielm den 6 Januari

4) Engeströms skrifvelse den 7 och 17 Januari, den 24 Februari och den

3 Mars.

4) Det var isynnerhet den i Hamburgerkorrespondenten den 10 Februari

1815 införda, af Sidney Smith på kongressen öfverlemnade deklarationen, som
föranledde detta riksdagens beslut. Engeströms skrifvelse deu 7 Mars.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 20:48:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cewien/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free