Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af det föregående är redan tydligt, hvilken framstående
röl familjen Borgström spelat särskildt vid Borgviks sockens
bildande och kyrkans byggande. Det är Borgströmska
namnets stora ära och obestridliga förtjänst att hafva gripit
mäktigt in såsom den väckande och ledande kraften
här-utinnan, och vi äro frestade att om dessa gamla
vördnadsvärda gestalter säga: de äro församlingens fader och mo-
der. Detta gäller i synnerhet Herr Brukspatronen Erik
Nilsson Borgström född i medio af 1600-talet och hans kära
maka Fru Catharina Juliana Borgström, född Ussing 1672.
De hafva lagt i dagen en sällspord kärlek och nitälskan
för folkets väl och församlingens fromma och skydde inga
uppoffringar, då det gällde att söka Guds huses ära. Deras
vackra epitafium, som af sonen Erik förärats kyrkan och
där uppsattes 1768, har en välförtjänt plats därstädes. De
hafva bygt ett beståndande minnesmärke, därigenom att de
så väsentligt bekostat kyrkobyggnaden, men de hafva gjort
sig förtjänta af en tacksamhetens minnesvård i nuvarande
och kommande Borgvikssläktens hjärtan, särskildt hos dem,
som i likhet med dessa gamla, hålla Guds boning kär och
det rum där Herrens ära bor. Och nog skall det
Borgströmska namnet med stor vördnad nämnas ännu genom
långa tider. Makarne Borgström bodde på herrgården
Starrkierr, där brukspatronen afled d. 17 Maj 1720, sedan
han alltså haft hugnaden att se sin kyrka öppnad till
guds-tjänstligt bruk, och af vissa skäl att döma torde hans stoft
hafva hvilat inuti kyrkan, tills grafkoret vardt färdigt. Fru
Borgström dog d. XI Februari 17 51 ; om henne finnes
följande anteckning: »thenna Fru har contribuerat det mästa
til Borgviks vackra kiyrkia samt prydliga innanrede; hon
har varit en ibland de raskaste hushållerskor i sin tid, hon
kallades Stormor i Borgvik ej för sin kroppsstorlek utan
för sina stora bedrifter.» Deras hvilorum bereddes dem i
det vackra grafkoret, och en järndörr sattes för
öppningen.
Som denna familjegraf ock har sin särskilda historia, må
den i ett sammanhang bifogas här. På sommaren 1769
lät sonen, bergsrådet Erik Eriksson Borgström, som efter
moderns död flyttade till S:a Borgvik, igenmura
dörröppningen till grafkoret, motiverande denna åtgärd därmed,
»at de människor, som redeligen för sig vandrat hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
