- Project Runeberg -  Borgvik förr och nu. Vermländsk kulturteckning /
35

(1904) [MARC] Author: Fredrik Carlson - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller klockafgifter o. d. kunde åstadkommas. Däremot må
ihågkommas, att folket lade sina skatter in natura och
genom dagsverken. Penningens stora värde kan man litet
föreställa sig, då ett ordentligt mansdagsverke kunde lösas
med sex styfver, hvilket t. ex. framgår däraf, att bönderna,
som under andtiderna voro skyldiga göra dagsverke på
Nors prostgård, i st. f. att gå denna orimligt långa väg,
arbeta där hela dagen och sedan vända åter, kunde få i
ersättning erlägga se:: styfver.

När ett par unga människor ville gifta sig, var det en
sed ej blott i Borgvik utan äfven i socknarna
rundtomkring, att de båda kontrahenterna följdes åt ut i gårdarne
för att tigga ihop till det nödvändigaste, särskildt säd till
bröd och lin till kläder. Detta bruk har troligen sin rot i
en viss nödvändighet och utgör i så fall ett bevis på de
tryckta villkor, under hvilka de unga tu fingo träda in på
äktenskapets bana. I nästan alla protokoll talas med
vemod om de många, många understödstagare, som åtnjöto
sin fattigvård genom att föras omkring på rotarne — de
kallas ofta »irslingar» — och dessutom alla de tiggare och
skojare, som öfversvämmade trakten.

Spörja vi efter orsakerna till detta allmänt utbredda
armod så äro de både många och klara: ofta inträffad
missväxt på grund af jordens så mycket sämre häfd, de många
krigen och utlagorna till dem, stora förluster vållade af
rofdjur, och värst af allt fylleriet. Såsom sådana svårare
missväxtår för Borgvik och trakterna häromkring kunna vi
ur fullt säker källa annotera åren 1771 och 1772*, det
senare t. o. m. kalladt ett hungersnödsår. Bröd af säd
fanns då ej att få här, utan barkbröd åts af allmogen hela
sommaren; denna otjänliga föda hade den sorgliga följden,
att rötfeber och rödsot grasserade likasom pesten i
Borgvik och socknarne häromkring, skrifver Chr. Gunnarsson.
Tio, tolf, ja ända till aderton lik begrofvos hvarje söndag i
grannsocknen Gillberga. I Borgviks lilla socken begrofvos
sagda år 40 personer. Några exempel må anföras:
Torparen Lars Olsson i Busjön dog den 4 Juli 1773 af
skör-bjugg, förorsakad af hunger och otjänlig föda, 58 år
gammal; inhyses Maria Jacobsd:r i Skafåsen afled den 13 De-

* äfven 1785—86, voro dyra år; 1799 åts ock barkbröd; 1808
likaledes dyr tid och hunger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfborgvik/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free