Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter annan skärptes med nya bestämmelser och strängare
kraf, förelästes minst en gång hvarje år i en sockestämma,
och då efter hand stämmorna blefvo mera fåtaligt besökta,
beslöts, att samma protokoll en gång om året skulle från
predikstolen uppläsas inför församlingen. Såsom det
moraliska ryggstödet bakom detta förfaringssätt stodo såväl
lands-höfding som biskop, hvilka gemensamt sökte uppträda till
superiets hämmande. Ar 1815 klagades ännu offentligen
att fylleriet hotade taga öfverhand med befolkningen, då
brukspatron Schagerström och inspektor Warholm lofvade
kraftigt ingripa häremot.
Ett menligt inflytande på folklifvet i Borgvik hade ode
under förra tider Nysätersmarknaden på det sätt den
fordom gick af stapeln. Den, som vill höra framställningen
om ett vildt, blodigt marknadslif, han må läsa Borgviks
sockenstämmoprotokoller från Kapellpredikanten Undéns
tid. Hedrande för Borgvik är, att härifrån utgingo de
första impulserna till en bättre sakernas ordning vid dessa
marknader, hvilkas menliga följder gjorde sig så sorgligt
kännbara äfven i Borgviks hem. I gripande ordalag
uppsattes en inlaga till Konungens befallningshafvande att med
makt inskrida och förbjuda all slags handel med berusande
drycker vid marknaderna och att detta förbud skulle
utsträckas äfven till dem, som utminuterade brännvin till mat.
Och då Borgviks socknemän lyckades i denna begäran
förena med sig några andra socknar, utfärdades förbudet
till stor hugnad för orten och förnyades flera på hvarandra
följande år.
Den osunda källa, ur hvilken Borgviks folklif ända intill
våra dagar öfvergjutits med gift, är det olyckliga Ökne, den
priviligierade krogen i grannsocknen Gillberga; det är ej
mer än en tanke därom, att hade ej denna krog funnits,
skulle vårt folklif långt förr klädt sig i de framtidsljusa,
förhoppningsfulla färger, som nu fröjda ögat. De sista
årens energiska nykterhetsarbete — törhända mest genom
den s. k. sjukkassan — har verkat till synbar välsignelse.
Vid inträffande sjukdomar och olycksfall voro dessa
flydda tiders människor alldeles hänvisade till sig sjelfva
utan att äga vare sig läkare, barnmorska eller apotek
närmare än i Karlstad. Att skaffa församlingen examinerad
barnmorska var ej på tal förr än 1812, då förslag därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
