Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån befordrades till disponent för Lenna-Vattholmagodsen
i Upland redan 1902, då kapten Knut Larsson i
sammanhang med en ombildning inom bolaget, utnämndes till
disponent. — En man som i detta sammanhang ej får
förglömmas är brukets mångårige Kassör hr Dan Norder,
som gjort sig känd för ovanlig duglighet, arbetsamhet och
punktlighet, och under vissa mellantider har brukets
förvaltning väsentligen hvilat på honom. Han hedrades ock
på vintern 1900 med Kungl. patr. sällskapets stora
guldmedalj för långvarig och trogen tjänst. Vid samma
tillfälle utdelades ock guldmedalj till smidesmästaren And.
Lindberg och silfvermedaljer till flera af bolagets äldre
förmän och arbetare, under vackra högtidligheter i kyrkan
med tal af prosten Hr Doktor Unger i Nor. Många
minnesvärda ord uttalades ock den dagen af såväl Friherre
Cederström som medaljörerna, vittnande om den varma
sympati och den ömsesidiga tillgifvenhet, hvarmed
arbetschefen och de underlydande vetat att omfatta hvarandra
och det ovanligt goda patriarkaliska förhållande, som ständigt
varit rådande vid Borgvik, så fjärran skildt från de moderna
arbetarrörelsernas stridstummel.
Under detta senare skede af Borgviks bruks utveckling,
hvilket faller inom vår egen samtid, hafva också många
storartade och kostbara anläggningar utförts. Bland dem
märkas först valsverket med tillhörande kanal; ett nytt
större kvarnverk uppfördes, men nedbrann och uppfördes
på nytt af sten på samma ställe nedanför öfre fallet. Det
sågverk, som kvarstått där, blef flyttadt ut på Koludden
— en till större delen konstgjord slaggfyllning i sjön —
och förändrades till ångsåg; där nere på Koludden anlades
ock den stora snickerifabriken, där ända till hundra dörrar
kunna tillverkas om dagen; och nu sist, åren 1902—1903
det vackra träsliperiet af tegel för trämassetillverkning med
rum för tre slipstenar.
Åtskilliga nya bostäder hafva ock tillkommit: Parken, en
i sitt slag stilfull byggnad i tegelton, Sparreholmsgårdarne,
Strömsborg (gemenligen kalladt »Häktet»), Hagalund (eller
»Klefva») samt Fallet och Kobråten, de flesta af sten och
hufvudsakligen afsedda för valsverkets och snickerifabrikens
arbetarepersonal. De vid bruket nu bosatta eller där sys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
