Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Sjunde taflan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjunde taflan.
Föreställer solens läger på Täcka Udden. Solstrålarne hänga
som glimmande vaxljus i alla skogstoppar. En gräsmatta,
likt ett grönt saffian, ligger utbredd på marken. En trana
står som utkik på en klippa. Solen sitter på en upphöjd
kulle. Alla dess tjenare stå uppstälde i en haj med verser i
hand, tryckta hos Elmén och Granberg i Spektens Gränd.
Längre fram fortsättes hajen af soltärnor och luftandar,
anförda af Aurora. Hafsguden stöder sig mot en klippvägg,
omgifven af sina tritoner och sjönymfer. På en hög våg
sitter sjelfva Necken såsom musikdirektör, nickar med hufvudet
för att öfva sig i takten; han upplyfter vid hvarje nickning
en lång spröta, tagen från en katse. Längre fram äro tvenne
grenar uppreste såsom grindstolpar. Bredvid de samma står
talemannen i solens hof; och såsom åskådare skomakareherbergets
gesäller, jemte deras ålderman, med hattarne af sig. Inuti
deras hattar ligga små halfstopsflaskor med en styrkedryck, ad interim. Under tiden ser man Bacchus anlända. Han stannar utanför udden,
uppreser sig, svänger tre gånger med hatten. I samma ögonblick
förvandlas den honom omgifvande skaran i mångfaldiga skogsdjur,
som bölande, råmande, grymtande, hväsande, kacklande, snattrande
kasta sig in i skogen. Alla krögarne förvandlas i stenbilder i
många olika positurer. Bacchus sjelf förbyter sin klädnad till
en röd och guldgul drägt. Doftande vinrankor slingra sig till en
gärdesgård rundt omkring den sköna udden. Imellertid ropar tranan
och kastar en sten i skomakare-åldermannens rygg, för att gifva
tillkänna, att Maj och våren äro i antågande. Alla ställa sig i
ordning; somlige hosta, somlige snyta sig, andra ställa sig på tå,
somlige ropa: »tyst!» Åldermannen trillar omkull, proppen faller
ur flaskan, saften rinner ur pipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
