Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Djurgården den första Maj - Vistandet på Djurgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hela dagen jag lupit omkring,
Haft en fanders möda och spring,
För att få fatt på en usling: nu här
Finner jag för mig precis en så’n der,
Hvarom står skrifvet i rörande vers:
»Tårar på kinden och hjertat i press,
Rocken försliten och rösten så gäll.»
Fröjdas, mitt hjerta! Det skummar, blir qvälI:
Gif uti löndom: moralen så lär.
Denna befallning jag fullgörer här.
(Han gifver några slantar åt landtvärnisten.
ETT SÄLLSKAP I DET GRöNA.
Himlen är mulen. Från taket det dryper,
Molnena hänga våta och grå.
Masken i gräset bland stickorna kryper,
Orren hörs spela en drill då och då.
Strunt, strunt, låt det gå.
Friskt opp! Låt oss slå,
Slå i, klunka på.
I morgon, hå, hå,
Kanske reda då
Vi ligga om kinden helt kalla och blå.
Säg, hvad är lifvet? Ett blad på en lilja:
Snart det kan falla för vindarnes fläkt.
Och när det synes från krona sig skilja,
Glömmes den tjusning, dess fägring har väckt.
Strunt, strunt, m. m.
DÖDEN.
Här har jag kommit just till pass,
Att drifva med detta folket spass.
Ett bud jag nyss från maskarne fick,
När upp ur svarta mullen jag gick
Att dem en herrlig qvällsvard bereda.
Fast ringa och små, ej någon de freda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
