Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Mollbergs epistlar. 2 - Ulla Vinblads död - Tredje scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till skönare nejder och himmelska parker,
I famnen af kärleken redan hon flyktat.
Ej mera vårt öga den hulda skall röja
Bland susande lönnar och spridda jasminer;
Ej mer med sin sång hon vår dans skall fördröja,
Tills månen går neder och morgonen skiner.
Nu är hon försvunnen. Mitt öga det gråter.
När kommer å nyo uti dessa lunder
En tärna så skön och förtjusande åter?
Hon var för vårt öga det skönaste under.
BINGBING.
Ack?ja! hon var så skön,
Som svanen uppå sjön,
Som aftonstrålen uppå snön.
Nu icke mer
Man henne ser.
Nu alla systrar klaga må:
Ej sådan skönhet mer vi återfå.
SILFVERSKIR.
Se, der ligger rosenkransen
Än i gräset qvar.
BLOMSTERDOFT.
Se der skådas glansen
Af de perlor, hon i sista dansen
Här i lunden bar.
SNÖHVIT.
Se, hur fjäriln flyger,
Efter Ulla ser;
Se, hur månen smyger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>