Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 5. Ingeborg - 6. Den nya garnisonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är läsarn, som auktorn, blifven
I denna vår Ingeborg kär,
Förgäfves är icke då skrifven
Den visa, som diktades här.
6. DEN NYA GARNISONEN.
Nu saken bestack sig omtrent på det viset,
Att Fiskaretorpets Högtärade Mor
Just midsommarsaftonen skulle få priset,
För det att från liten hon vuxit till stor;
Hoc est, hennes födejsedag var nu inne,
Och Ingeborg ville, sin mamma till fröjd,
Af denna högtidliga stund ge ett minne,
Som jagade sprittande glädjen i höjd.
Än satt också öster uti hennes öga
Och sken som en sol, i sin morgondrägt klädd;
Ty liksom ung Fritjof det fattades föga,
Att hon ock var stigen så tidigt ur bädd.
De nyspruckna kindernas rosor allt mera
Vid kyss utaf vindarne vaknade opp
Och började midsommarshärligt florera
Till fullaste blom, från att vara i knopp.
Och medan än mutter i dunbädden blunda’
Och ref efter drömmar i nacke och barm,
Gick Ingeborg salen behändigt att runda
Och sira med blommors förtjusande charme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
