Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 6. Den nya garnisonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej Upsala bär på Parnassen så många
Af lager, som kransar här knötos i ring,
Afprutande dervid den ljufliga ånga,
De söta huldinnorna spridde omkring.
Löfkronor från taket högst näpet nedhängde
Med levkojan, liljan, tulpan och violn.
När dörren man öppnade, på sig de svängde,
Som brudkronor hoppa för brölloppsfioln.
Nytt vatten med saffran och frö i sin låda
Hvar steglitsa fått, och den smekande hund
Förglömde båd’ flugstygn och hetta och klåda,
Ty makligt bland stekben han lagt sig i rund.
Nu är till att märka, att Ingeborg ensam
Ej styrde och stälde i detta besvär.
Nej, vi med Valerius tro, en gemensam
Och systerlig åtgärd den rättaste är.
Fem hvitklädda flickor, fem sinnen hon hade
Till hjelpreda fått, på den festliga dag;
Det sjette var hon,, som finbildadt nedlade
Sin känsla, att ordna det helas behag.
Och planen var denna: när mutter uppstigit
Och fem gånger sträckt sig mot sängtaket opp
Och alla skänkjungfrurna handkyst och nigit
Och gumman utlunkat att få sig en kopp,
Då skulle i salen med sablar inkomma,
Och i uniformer från topp och till tå,
En trupp militärer i ungdomens blomma
Och göra för mutter ett stolt "gevär å".
Och af Garnisonen den nya han skulle
Få heder och namn, efter operans pjes.
Men liksom ett styre behöfs för en julle
Och betsel för springarn, som drager sin chäs,
Så tarfvades här ock en chef; så att säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
