Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Större stycken - Fritjof och Ingeborg eller Midsommarshelgen - 9. Mor på Fiskartorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men som åter hvarje morgon foro
Lika karska upp på två utur sin fäll.
Nu var gumman klädd och silkessjalen
Kastad öfver axeln helt legèrt.
Pustande hon utsteg uti salen
Att sitt morgonkaffe hemta, dyrt och kärt.
Uti början ler hon smått och undrar
Åt det prydligt städade i allt,
Strax derpå hon mumlar till och dundrar:
»Hvar är morgonkaffet, som jag hit befalt?»
Ingen käft hon skönjer, intet prassel
Hörs af någon fot, hvarthän hon lyss.
»Hvad är det för skockgranater trassel?»
Röt hon till i vreden, som en äkta ryss.
I klocksträngen griper hon och ringer,
Och det ringde, ringde som till domens dag.
Trots allt pingel ingen kjortel springer,
Ingen hand i något dörrlås fattar tag.
Då, som Tor, hon knöt kring sig sitt bälte,
Spisel-förklädt, hämdens sinnebild,
Och en eld ur hennes ögon välte,
Lik utur Vesuv en lavaström, så vild.
Tredje gången fattar hon i strängen.
Han sprang af och sprattlade i hand.
Men hvad syn! Nu dörrn slås upp i flängen,
Sex krigsbussar stå på tiljans blanka rand.
Och dem anför stolt en smidig hjelte.
Vid hans tillrop skyldras flinkt gevär.
Gumman häpen sätter hand i bälte,
Ropar storögd: »Hvad i Guds namn är det här?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
