Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Linnea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja! du har rätt, du lilla trast, som sitter
Der upp i topp och ned uppå mig ser.
Blott kärlek stämde hos dig detta qvittcr,
Som återskall kring nordens klippor ger.
Här obemärkt och ensam uti skogen,
Af ingen sedd och känd jag, ännu var.
Då kom du till mig, menlös och förtrogen,
Och mig din kärlek och ditt hjerta bar.
Du sjöng så ljuft i svala morgonstunden.
Jag gret af fröjd i skuggans gröna flor.
Ifrån den tiden jag vid dig blef bunden
Och evig trohet jag min älskling svor.
Ej upp till dig jag lyfta kan mitt hjerta,
Ty knappt mitt hufvud öfver mossan når.
Dock i det doft, jag ger, min ömma smärta
Och rena trohet säkert du förstår.
Och derför mången gång du till mig flyger
Från höga björkens solbeglänsta topp.
Så ömt så ömt du till mitt bröst dig smyger
Och kysser lilla rosens blomsterkopp.
Snart är din sång i denna skog förrunnen,
När stormen gnyr och skakar löfven ner.
Då blir med dig ock all min fröjd försvunnen,
Ty utan dig kan jag ej lefva mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
