- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
Ängen eller den nya fristaten

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
I:397

Ängen eller den nya fristaten.

Kors, hvilken stat utaf vaggande stänglar,
Smörblomster, kattost och gräs i parti!
Kors, livilket surr utaf fyrbenta benglar!
Kors, hvilket släp utaf myra och bi!
Hvem är här konung? En sådan fins ingen.
Hvem är här slaf? Sådan finnes ej här.
Alla de jemlika äro i ringen,
Kattost och hundkax, surkulla och bär.

Nå, det var präktigt, att ändligt man hunnit
Forma en stat, som kan leda sig sjelf,
Utan att blod för dess styrelse runnit,
Knappast en tår ned i tidernas elf.
Här exercerar och här musicerar
Sippa och gullbi, och det hvar om ann,
Här man dinerar och der man superar...
Det är en stat, som kan lefva, min sann!

Låt oss då se, hvad här är för slags gökar:
Prester med nystärkta kragar i vind,
Liljor, som stå på små kullriga lökar,
Hvita som snömos om haka och kind.
Alla af solen få dager och värma,
Alla af skyarne droppande regn,
Alla naturen vill lika beskärma,
Dela åt alla sitt skyddande hägn.
I:398

Trygga i gräset här ungarne töfva,
Medan som fader och moder högt opp
Der uti skyn sina sångstycken öfva
Eller på grenarne af någon topp.
Eken och grässtråt och örnen och myran
Utan processer och krångel och kif
Lärkan i molnet och grodan i syran,
Alla de suga af allmodrens lif.

Bäcken får rinna, hur helst han behagar.
Tufvan får kullra sig upp till en ost.
Allting sig fröjdar och ingenting klagar,
Ingen från prestman vill dubbas till prost,
Ingen från gök vill till hofpoet klifva,
Grässtråt ej längtar till liljornas vår.
Nej, som det skaptes, det äfven vill blifva;
Bäst, att hvar del med det hela består.

Men denna staten, säg, blir den väl evig?
Nej, ack ty värr, allt på jorden är stoft!
Vet, när som hösten, i lockarne däfvig,
Sänker sig ned ifrån skyarnes loft,
Kommer en starkare fram uppå ängen
Och bär en blixtrande lie så bred.
Då, som ett fjun, för den ljungande svängen
Faller till mark hela fägringen ned.

Rodnande blodet ur törnrosen frusar,
Liljan än blekare blir om sin hy.
Döden på stormarnes korpvinge brusar,
Hemskt knallar åskan ur svartmantlad sky.
I:399

Der ligger smörbyttan[1], der ligger presten,
Nacken för tusan med krage och allt.
Der ligger glöm-mig-ej, der hela resten,
Der ligger svinkåln[2] med gris och med galt.


[1] Ranunculus acris.

[2] Sinapis arvensis


The above contents can be inspected in scanned images: I:397, I:398, I:399

Project Runeberg, Wed Aug 31 18:19:34 2005 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/angenfri.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free